-

Nyårsafton idag och sista dagen av år 2009. Borde väl egentligen sammanfatta året i text eller bilder, men det tänker jag faktiskt inte göra.

Istället nöjer jag mig med detta, Pictures Of The Year. De bästa minnena från 2009.



Därför att det var skitskoj!



Därför att hela dagen är oförglömlig!



Därför att det inte är varje dag man får se en deltävling av melodifestivalen på plats! Gratis!



Därför att det inte är varje dag någon man känner gifter sig!



Därför att det var en underbar ridtur och jag aldrig kommer glömma den ponnyn.

Och givetvis är det ett måste att utse årets roligaste kommentar. Men det är faktiskt så svårt att det nog inte går att välja bara en, så här kommer två höjdare som jag inte skrivit om tidigare:

Jag och pappa går på stranden.
Okänd turk- Har du klippt dig?
Pappa- Va, hur kunde du veta det ...?
Okänd turk- Du har hår i hela ansiktet ...

I turistbussen påväg mot Alanya.
Reseledaren- Spänn fast säkerhetsbältena.
Alla ser förvirrat ner på sina säten och skrattar lite förläget.
Jag mfl.- Öhh, det finns inga bälten?
Reseledaren- Oj, jaha ... Men ni som har bälten kan spänna fast dem ...?
Ingen rör sig.

Julafton igår blev riktigt lyckad. Efter mängder av god mad var det dags för utdelning av alla de många paket som låg under granen, eftersom att jag har tre kusiner som inte alls är gamla blir det givetvis fler klappar än det skulle blivit annars. Det tog alltså rätt länge innan allt var utdelat men sedan låg det julklappspapper och leksaker i en enda röra utspridda över hela golvet :-) Jag fick i alla fall mitt efterlängtade teleobjektiv vilket jag är mycket nöjd med även om jag knappt hunnit prova det än. Fick även en del andra saker jag velat ha, så det hade inte kunnat bli mycket bättre!

Idag blir det julbord hos farmor i vanlig ordning, det är en tradition man inte tummar på och förhoppningsvis får vi ris a la malta med champis som dryck vid sidan av till efterrätt, som också blivit lite av en tradition för vår del ... ;-)

Avslutar detta inlägg med att önska er alla en god fortsättning!

Jag skriver en blogg som tycks handla till 99% om framtiden och ibland säkert kan bli lite tjatig. Det var mer varierat förut, men jag har helt tappat lusten att blogga om de andra sakerna som kanske var mer intressanta. Ofta händer det att jag sitter och stirrar på publiceringsknappen för att sedan trycka bort hela inlägg.

Det är lätt att bli begränsad när man inte ens får inspireras längre utan att någon ska komma och klaga eftersom att det möjligtvis skulle kunna kopplas till dom. Och om inte annat, för att man kan riskera att bli uppfattad på fel sätt.

Nej, jag beklagar mig inte. Jag försöker bara förklara anledningen till att min blogg har blivit så innehållslös :-)

Här sitter jag och funderar över framtiden som vanligt. Efter att ha avverkat fem BECK-filmer de två senaste dagarna känner jag mig lite sugen på att skjuta i höjden, byta kön och ta mig ann några kriminella busar i sann Gunvald-anda. Fast nu råkar jag tyvärr inse orimligheten i det och störande är det får jag erkänna ;-)

Däremot har skrivlusten börjat återvända och olägligt nog just när jag inte har tillgång till min bärbara älsklingsdator. Men motivationen är stark just nu på det området och sällan har längtan varit så stor efter att skriva en bestseller i klass med Stig Larssons triologi. Man kan alltså säga att jag är inne i en av mina orimliga perioder igen. Men seriöst, hur svårt kan de va ...?

Här sitter jag framför datorn i en väldigt liten by i norrbotten och lyssnar på julmusik på Spotify. Efter att ha varit här sedan lördag kväll börjar jag känna mig lite smått rastlös av bristen på händelser, men vad göra åt saken? I brist på idéer får jag helt enkelt sitta kvar här och hoppas på att något oväntat sker. Fast det gör det ju sällan. Förstår inte riktigt hur jag ska klara de kommande dagarna om de ska fortsätta vara såhär innehållslösa ...

Igår var jag med en del av familjen och såg på förhandsvisningen av "Prinsessan och grodan", visserligen var den tecknad men trots det var den jättefin och gullig, helt klart sevärd faktiskt!



Sedan fick vi tidiga julklappar hos mamma eftersom att vi kommer vara hos pappa över julen. Det på kortet ovan, var alltså vad jag fick och eftersom att jag var med och valde julklapparna är jag sjukt nöjd! :-D ♥ Det är alltså en väska, en Jet Set klocka, en del smink och ett diadem- mycket som jag behövde faktiskt!

Efter julklappsutdelningen bar det av till pappa för min och min brors del. Klev av i Luleå och tillbringade några timmar hos pappas ... Vad säger man, "flickvän"? Hmm ... Vi åt i alla fall ost och kex som jag älskar och såg på finalen av dansbandskampen, dansnördar som de är :-)

Idag har jag mest pysslat i mitt kära photoshop och ska fortsätta med det nu.

Här tror jag att jag ska på stan en snabbis för att inhandla en sista julklapp och sedan åka raka vägen till stallet, men vad händer? Jo, det slutar med att jag blir runtsläpad på stan flera timmar klädd som värsta sunkisen, för att välja ut vad jag vill ha i julklapp! Såg jätteskum ut så jag säger bara det, aldrig mer mjukisbyxor och flätat, oduschat hår! Aldrig någonsin.

Men jag vet i alla fall att jag kommer bli nöjd med julklapparna det här året, det blir många paket vilket jag gillar! Det kanske är lite barnsligt, men jag föredrar faktiskt att få många små paket framför ett stort eftersom att det är roligare :-) Sen att överraskningsmomentet försvinner nu när jag själv valt ut paketen, äsh ... Jag kommer inte ihåg något?

Det är ganska knäppt egentligen, att saker och ting kan heta så olika beroende på vart i landet man kommer. Den ständigt pågående diskussionen är ju till exempel vad som egentligen är pannkakor, plättar och så vidare.



För mig som är norrlänning är det ju en helt absurd tanke, att man skulle göra pannkakor i stekpanna! Sånna där stora, tjocka och buckliga saker hur fasen ska de få plats tänker jag ju, medan skåningarna givetvis ser framför sig en tunn och rund plätta när någon säger pannkaka till dem.

Hur kan det egentligen ha blivit så knäppt, när vi trots allt bor i samma land?

Det är nu man ska satsa, nu som hela världen ligger framför ens fötter och man kan klara precis allt man vill. Det är nämligen nu man är ung och har lätt för att ta in och lära sig saker. Så vad man än bestämmer sig för att göra, bör det alltså ske nu.

Så känns det i alla fall. Visst är det klart att det aldrig är för sent att följa sina drömmar, men jag tror knappast det blir lättare med åren. Kanske är det den största anledningen till att jag nu har så svårt att bestämma mig, för vad för yrkesval jag ska satsa på och allt som rör min framtid. För att jag vet att det måste (?) ske nu och att det måste (?) bli rätt.

Beslutsångesten är stor! Större, störst! Antingen går jag en kortare utbildning som ger mig jobb för några år framöver men då gäller det antagligen ett yrke man inte har hela livet vilket innebär att jag senare måste omskola mig till något annat. Alternativet är ju att redan nu bestämma sig för något man kan jobba med ja ... Hela livet, typ. Fast vill man ens ha samma jobb så länge?

Och tänk om jag bara tror att jag vill bli reseledare/ webbdesigner/ journalist osv. medan jag egentligen i mitt undervetna vill bli florist/ arkitekt/ tandläkare? Inte är det så jäkla lätt att veta vad man skulle trivas med i praktiken.

Blääääääk! Varför ska det vara så svårt för?

Under hela min tonårstid har jag gått runt med någon slags föreställning om att jag skulle vara exakt likadan livet ut. Att jag skulle ha samma intressen, samma stil och samma värderingar. Det är först nu jag börjat upptäcka hur mycket jag faktiskt förändrats och fortsätter göra det. För bara tre år sedan var jag en blyg och osäker tjej som inte hittat mig själv eller min stil ännu. Visst, lite av det där sitter fortfarande kvar men om man jämför med hur jag var då så har jag utvecklats enormt som person.

Framför allt har mina drömmar ändrats. Den där tjejen som mest av allt önskade sig att bo på en stor gård med gröna hagar med en massa hästar överallt, skriva bestsellerböcker och bli berömd, tycks ha försvunnit. Bytts ut, mot en ung vuxen (?!) som längtar efter att resa och se världen, gifta sig och bilda familj- leva ett rätt vanligt liv med andra ord. Fast förvisso, kanske skriva någon bok ibland och ha en häst uppstallad någonstans också förstås, så man kan säga att jag inte har övergett mina förra drömmar helt utan bara gjort de lite mer realistiska.

Och det är inte utan att en viss lättnad infinner sig, över att inte längre ha så orimligt höga kvar på livet. Känns ganska skönt att konstatera att jag nog kan nöja mig med att leva ett väldigt vanligt liv ändå och vara väldigt nöjd med det. Inte ha några behov av att bli rik och legendarisk, utan klara mig bra med att bara vara lite lagom omtyckt av några väl valda personer (typ en familj, några vänner ...) Drömmaren har visst äntligen förlikat sig med verkligheten!

Fast för det inte sagt att jag inte fortfarande tror att jag kan bli precis vad jag vill. Att alla kan bli det! Jag blev så arg när en vän berättade att hon pratat med en person och denna tydligen sagt att glasblåsare, det var ju inte ett så realistiskt yrke att satsa på. Varför inte? Några ska väl göra det jobbet också, så varför skulle det inte kunna bli just du eller jag? Jag tycker att man ska följa sina drömmar och satsa fullt ut på dem, inte bry sig om de som säger att det inte går. Som fan att det gör om man har viljan och drivet!

Hur många kan säga att dom äger ett par hemmagjorda glasögon? Mamma kan, numer. Min jätteknasiga, påhittiga och härliga bonuspappa tillverkade nämligen ett par till henne i födelsedagspresent. Så nu ska hon bara gå till optikern och få glasen insatta. Eller ska hon ...?



Jag fick prova brillorna, vad tycks? Själv tycker jag att man ser ut lite som en superhjälte i dem!

Idag fyller mamma 41 år! Tiden bara flyger förbi känns det som, det var ju alldeles nyligen hon hade 30-årskalas ...? Av mig fick hon i alla fall ett nagelvårdsset med alltifrån nagelbandsborttagningsmedel till förstärkande lack för naglarna och andra spännande lack som alla fyller olika funktioner. Det är nästan så jag blir avis på henne, det är som en riktig godispåse för mina ögon ...!

I alla fall, grattis mamma! :-D

Efter att du läst ut din bok ska du skriva ett brev till bokens huvudkaraktär. I brevet ska du kommentera minst tre viktiga händelser/situationer i boken som du funderat kring.

Så lyder beskrivningen till svenskauppgiften jag sitter med nu, låter det inte fantastiskt spännande? Nja, faktum är att det är en av de minst inspirerande uppgifterna jag någonsin fått, kanske beror det på att karaktärerna i boken jag läste var rätt slätstrukna. Det tog mig nästan halva boken att hitta en händelse jag reagerade över, men när jag väl gjorde det började inspirationen och kreativiteten flöda lite mer som tur var. Nu har jag valt ut två av tre händelser jag "undrade" över och jag har även själv besvarat mina frågor i ett brev där jag låtsats vara huvudkaraktären i boken. Bara en händelse kvar nu då ...

Före lunchen hittade jag listan med vad man fått för individuellt val efter jul. Jag förstår verkligen inte hur jag tänkte när jag valde! Först tog jag samhällskunskap B för att sedan byta till engelska C; först nu insåg jag att naturkunskap B borde varit min  prio ett eftersom att det i många utbildningar är jättebra att ha läst, för att inte säga rent nödvändigt! När jag valde typ innan sommaren (?) var jag dock helt inställd på att gå en utbildning där naturkunskap inte är nödvändigt, men jag har börjat fundera och kommit fram till att om jag inte nu vill gå en utbildning som kräver att man ska ha läst kursen, så kanske jag vill det i framtiden och då är det bra att ha så man slipper läsa in det då.

Stormade i alla fall iväg till cyon och frågade om det gick att byta, men naturkunskapskursen var tydligen överfull så jag hamnade bara på reservlistan. Fast då har jag i alla fall försökt, får hoppas på att någon hoppar av så jag kan hoppa på ;-) Om inte annat går det ju alltid att läsa in sen, så det är inte kört för mig!

Det är ju en dröm för mig att jobba utomlands i alla fall under en period. Nu tror jag därför att jag äntligen har hittat ett bra alternativ!

Nordjobb.net:
"Vill du jobba i Norden minst 1 månad under maj-september? Du ska vara bosatt i Norden, tala ett skandinaviskt språk (danska, norska, svenska) och vara mellan 18-28 år"

Norge? Island? Det skulle vara jättekul att sommarjobba i något annat land, låter ju perfekt för mig som vill åka bort för lite miljöombyte men samtidigt behöver håva in en del pengar :-) Dessutom har jag bestämt mig, jag ska bli rik på livserfarenheter och detta är en bra början att ha i bagaget. Så när ansökningsperioden börjar i januari tänker jag vara bland de första med att skicka in en ansökan, var så säkra! 

På senare tid har jag upptäckt en väldigt smart (eller rättare sagt; inte så smart ...) sätt att shoppa. Om man betalar med kort märker man nämligen inte att pengarna försvinner och då känns det inte lika svårt att köpa något ;-) Detta faktum har gjort mig en jacka, ett par over knee strumpor, ett nagellack, ett hårspray, en hårinpackning, en stickad tröja och två linnen rikare bara den här månaden- helt otroligt! Fast idag tvingas jag dock se exakt hur mycket pengar jag gjort av med. Varför känns det inte så roligt längre helt plötsligt?

Men jag kan ju inte säga att det inte var värt det ... :-)

Sitter på skolan just nu, om en stund börjar nästa lektion men det är ett tag kvar än så jag sitter och fördriver tiden så gott det går. Mi är nämligen spårlöst försvunnen (?) och är alltså inte här och kan underhålla mig *Muttrar* Efter skolan tror jag att jag ska åka in till stan för att köpa den sista julklappen, förutsatt att mamma kan komma och hjälpa mig att hitta det som står på min brors önskelista alltså.

Jag är för övrigt godissugen och sitter och längtar efter allt gott julgodis vi har hemma. Knäck, fudge, kola och lakritskola ... Mums!

"Påväg hem från stallet skymtade mamma en jättestor måne men den försvann lika fort, så vi tog en jättestor omväg för att leta efter månen. Vi hittade den dock inte och börjar misstänka att någon KIDNAPPAT MÅNEN!!! Vi ska sätta upp efterlysningar om den i stan. 'Har du sett den här? (Bild på månen) Ring ...' LOL! :-)"

Nuförtiden är vi mycket smartare än så, och har förstått att månen kommer och går lite som den vill. Det där var ju jättelääänge sen, liksom.

Åsså måste jag ju ta med några gamla konversationer jag citerat i bloggen:

Ronja: I min mobil har jag den snyggaste bilden på jorden!
Jag: Varför har du en bild på jorden?

Kom då alltså hem till pappa, vårt kylskåp har ju varit trasigt så pappa visade oss till platsen där det gamla stått.
Pappa "titta vad jag har köpt!", Jag "åh! En ny ugn!". Smaart alltså, givetvis var det ju ett kylskåp, men tur att jag har en hjärna :-P

Jag och Moa: P-G! Nu är vi klar med våran tidning igen! Vi har rättat alla stavfel också, det finns inte ett enda kvar!
P-G (läster igenom): Vad är en bruntåtta för något?
*ASG* Okej, vi kanske missade ett stavfel då, men det gjorde stavningskontrollen på datorn också!

Jag: Jag skulle verkligen behöva en ny ridhjälm ... Men jag får väl önska mig en när jag fyller år.
Mamma: Mmm ...
Jag: Fast den jag vill ha är lite dyr ...
Mamma: Men det gör ju inget (det är ju ändå inte mig du ska önska den av).
Jag: Den kostar typ över 3000 kr.
Mamma: 3000?! Är du galen? Tror du verkligen att någon skulle köpa en så dyr hjälm till dig?!
Jag: Men du sa ju att det inte gjorde något om den var dyr.
Mamma: Ja, men när du sa dyr trodde jag du menade 1000 kr högst. En så dyr hjälm som du vill ha får du köpa när du blivit toppryttare.
Jag: Jo ... Men då ska man ju ha sånnadär hjälmar med sverigeflaggor, jag tror inte nån har en sån som jag vill ha i sånna klasser ... Fast John Whitaker har nog, hjälmen är ju döpt efter honom.

Madde- Visstja! Jag måste ringa och be pappa köpa bensin åt mig!
Mi- Va?! Köpa ett liv åt dig?
*ASG*

 

Upptäckte förresten en lite knäpp grej. 2008-02-25 då vi fick fota på MP för första gången, hade både jag och Mi rött hår. Nu har båda svart. Mi, din härmis! Eller var du först? ;-)

Och när jag ser på tjejen på de gamla bilderna, åh alltså! Så lik men ändå så grymt förändrad. Jag önskar att jag kunnat säga till den jag var då att allt skulle bli bra, att jag inte skulle vara så fruktansvärt osäker på mig själv! Alla borde ha någon som säger det till dem.

Tjolahopp! Jag hade tänkt att någon kunde ta med mig utomlands, men det dräller inte direkt med frivilliga tyvärr. Förstår verkligen inte vad det är för fel på folk, varför är alla så snåla?

Haha, skämt och sido. Men som ni nog redan vet tycker jag inte det skulle sitta helt fel att få åka bort ett tag till varmare breddgrader. Med vem spelar mindre roll, liksom vart och hur. Bara ATT jag får åka någonstans känns väsentligt. Taaaake me awaaay?


Ju mer man drar in magen desto smalare blir man förresten. Logik på hög nivå!

Såg ju inte Idol igår så jag tittar på olika klipp från gårdagen idag istället. För mig var klippet här nedan höjdpunknten hittils, min favorit var ju med och jag blev tårögd ♥

Klassfest imorgon, hoppas verkligen att jag känner mig piggare då än jag gör idag för annars blir det lite halvtrist. Nu ska jag i alla fall försöka fundera över frågor till en grej vi ska köra imorgon, ska komma på en personlig fråga till varje person i klassen ... Men det kommer bli KUL, för det har jag bestämt att det ska bli och magontet ska bort tills imorgon, så det så! ;-D

Jag är blek som ett lik, jag skojar inte. Kan inte vara sunt och jag antar att det finns någon vettig anledning som inte stavas solbrist (även om man skulle kunna tro det). Eftersom att jag inte dricker mjölk har jag garanterat både kalk och D-vitaminbrist. Säkert en massa andra brister också, som järnbrist, energibrist, endorfinbrist och så vidare. Borde antagligen knapra en massa vitamintillskottspiller.

Det var inte alltför länge sen jag var väldigt anti mot att stoppa i sig tillskott av alla dess slag, tyckte det skulle räcka att äta en allsidig kost. Men ärligt talat, det gör jag verkligen inte och jag börjar bli orolig för mig själv. Det är andra dagen i rad mitt huvud värker och trött är jag nästan konstant.

Kanske börjar vara dags att överväga alternativet med kosttillskott trots allt ...

- Fixa en ny bloggdesign, lika bra att göra en totalrenovering som passar bättre till mitt "nya jag".

- Skriva på boken (ta med laptopen!)

- Plugga körkortsteori och göra faser. 

- Skriva ner min önskelista inför julen.

- Baka något gott som jag kan proppa i mig medan jag gör allt detta. Energi och uppmuntring lär behövas!

Nu tycker jag faktiskt att det är dags att skriva det jag grämt mig för att skriva i bloggen eftersom att det låter så fruktansvärt överambitiöst.

JAG SKA BÖRJA ETT NYTT LIV (eller kanske snarare uppgradera mitt gamla).

Sådär ja, nu var det sagt och orden kan inte dras tillbaka. Detta betyder att jag verkligen måste göra det nu, det som jag sa.

Men vad innebär det då, ett nytt liv?
Mja, jag är inte helt unik utan har vissa rätt typiska ändringar jag vill genomföra i mitt liv. Hade tänkt börja leva lite mer sunt, typ träna och motionera ni vet. Bara för att man mår bra av det och får mer ork till att göra annat, absolut inte för att jag inte är nöjd med hur jag ser ut om nu någon trodde det.

Sedan tänkte jag bli bättre på att ta tag i saker, att motivera mig själv till att genomföra sådant som känns tungt. Att göra klart saker och inte bara låta dem bli liggande halvfärdiga.

Och kanske viktigast av allt; den nya Bea ska bli en väldigt positiv, snäll och utåtriktad person. Lyxvarianten, färgen i filmen om mitt liv. Ungefär.

Skolan hade mejlbombat mig när jag kom hem idag, nio meddelanden i inkorgen men några var samma som blivit skickade flera gånger. Men det var bara positiva besked, ledighet imorgon och julfika med klassen längre fram= MYYYS! ♥

Idag har jag i alla fall varit och gjort halken. Hade inga gjort mig några direkta förväntningar på det (till skillnad från en i gruppen som oroat sig i månader ...), men det var superkul! Första gången jag skulle svänga gick det "superfort" och jag sladdade in i några stolpar men jag bara skrattade åt eländet. Lyckades även sladda runt helt en gång och en annan gång fick jag inte ur handbromsen utan blev tvungen att anropa i kom-radion för att ta reda på hur man skulle göra. Så häftigt att man fick åka själv utan lärare förresten! :-D

Sen på hemvägen fick jag köra halvvägs från Piteå och till körskolan, första gången på 110 väg och med farthållare. Fast det tog ett tag innan jag vågade lita på att det verkligen gick att ta bort foten från gasen, det kändes ju jättekonstigt! Sedan hördes det visst antydningar om att jag skulle bli en sådan som lär ligga lite för tungt på gasen som det så fint uttrycktes, en FORTKÖRARE för att tala klarspråk! JAG, har väl aldrig hört något så fånigt i hela mitt liv! Det kan väl aldrig ha att göra med att jag råkades komma upp i 120 vid en omkörning och förvånat utbrast "Fasen! Går det såhär fort?". Nää, jag kör ju så lungt och fint så ...?

Så bortsett från halva vägen hem då jag satt som en packad sill mellan två väl utbredda pojkar ur gruppen och inte kunde luta mig bakåt mot sätet, så har detta varit en mycket trevlig upplevelse! Fast det förstås, att prova krocka var inte heller jättetrevligt särskilt som han som var med oss sa att det var större risk att mitt bälte gick av när det var snurrat. Trodde seriöst jag skulle flyga in i spegeln vi åkte mot ... Men jag klarade mig faktiskt! Att ta sig ut ur en upp och nedvänd bil däremot ... Förutom att mina ögon höll på att ploppa ut ur sina hålor och jag inte trodde jag skulle klara av att få upp benen i taket med tanke på hur "vig" jag är ... Fan vad kul det var!

Mer halkbana åt folket vafan!

Vad är vitsen med att få ett sms där det står att man INTE har vunnit sms-tävlingen man deltog i dagen innan? Det blev så defenitivt på något sätt, krossade alla mina förhoppningar. Till råga på allt var det ju ett resepresentkort på 5000 spänn som stod på spel ... CRAP, jag ville verkligen vinna! Det märks att jag börjar bli desperat efter att få resa iväg nu, brukar aldrig ens delta i tävlingar annars ...

Idag firade jag och Hero våran tvåårsdag tillsammans förresten. Tänk vad tiden gått fort!