Julen närmar sig

Från alla håll tjatas det om önskelistor infor julen nu. Åh, jag vill ju ha så mycket så det borde ju bli en lätt match att skriva min önskelista! Jag vill ha:

- Ekonomiskt oberoende
- Utlandsresa
- En häst och betald stallplats fram till år 2050

Vadå måste vara realistisk?!

Men allvarligt talat ... En liiiten Egyptenresa kan väl ändå inte vara för mycket begärt ...

Min tid är NU

Jag är sämst på att uppdatera, men fine, whatever. Det känns inte så viktigt längre att ni ska få ta del av mitt sorgliga lilla liv, finns inget att berätta. Orkar inte göra annat än att fantisera om utlandet, obegränsat med pengar, framgång ... Och allt sådant jag starkt börjar betvivla att jag någonsin kommer få uppleva. På något sätt har jag föreställt mig att när jag blir äldre, då kommer allt sådant automatiskt eller att det i alla fall löser sig på något sätt. Men, jag börjar starkt tvivla på det nu.

Det är jag som måste ta det första spadtaget och nästa och nästa. Som måste sätta bollen i rullning och hålla den rullande. Som avgör hur mitt liv ska bli, helt enkelt. Det är dags att bestämma sig för något och det är nu!

Inget, INGET ljus

Jag försöker verkligen vara positiv, men det är svårt när ALLT går emot mig! Fram tills alldeles nyligen hade jag fortfarande lite hopp för jullovet men nu har den sista gnistan av hopp släckts. Till råga på allt, ska min pappa åka utomlands utan mig och det var bara droppen som fick bägaren att rinna över. Mitt liv suger rentutsagt, jag orkar verkligen inte försöka tänka positivt längre för det finns inget positivt att tänka. Inget att längta till och inget att se fram emot. Bara mörker så långt ögat når, i dubbel bemärkelse.

Vill bara ta alla pengar jag har på kontot och fly iväg någonstans där jag kan känna mig lycklig igen, men inte ens det kan jag göra eftersom att det dumma förnuftet sätter in. FÖRNUFTET! Vem fan gav mig ett sådant? Så jävla onödigt!

Luftslottet som sprängdes

Nu har jag varit och sett Luftslottet som sprängdes på bio, den var superbra helt enkelt!

NEEJ!

Mariette åkte ut ur Idol! Fan ♥ Ingen skulle ju åka! :-(

Tankefel på hög nivå

Man kan verkligen undra vad jag tänkte på när jag skrev detta i morse:

" ... Först då tycktes ****** ******* bli medveten om var han befann sig och sträckte graciöst på axlarna ..."

Hur f*n sträcker man graciöst på axlarna? Braa där Bea!

Konstig spotifyreklam

Reklamrösten: "Drömmer du om att jobba som programledare i tv och bli rik som ett troll?"
Jag: "JAAAAAAAAAAAAA!"
Reklamrösten: "Då är du ganska ovanlig ..."
Jag: "VA?! Drömmer inte alla om det?"

All we ever do is say goodbye

Glöm rubriken, det känns visserligen så just nu men den har ingenting med innehållet i inlägget att göra egentligen :-P

Morgon igen, förr eller senare blir det alltid morgon och jag är lika trött varje gång det sker! Har hittils hunnit med att äta frukost och göra mig färdig, samt spanat in bloggar och så. Blir så grymt avundsjuk på Blondinbella som får vara hemma och skriva på sin bok på heltid i sällskap av lyxiga mysdresser och lyxchoklad och andra goda tillbehör ... Mys eller vad!? Jag vill oxå ha deadlines att passa, ett förlag som väntar på att ge ut min bok ... Världen är allt bra orättvis! Fast egentligen är det ju bara mitt eget fel vet jag, för om jag varit tillräckligt driven och tog tag i saker så hade jag också kunnat vara där. Vem som helst hade kunnat det, men vi är fan för lata och osäkra, det är den grymma sanningen.


Nå ja, inte att förglömma. Helt värdelös kan jag ju inte vara i alla fall?

Inte lätt att veta

Om du kommer och kör på vägen och det plötsligt dyker upp två stora hål mitt på vägen, vad gör du?

A) Kör upp på trottoarkanten.
B) Vänder och tar en annan väg istället.
C) Saktar ner farten och kör över hålen.

Det beror väl helt på hur djupa hålen är och om man riskerar att försvinna spårlöst ner i dem om man kör över dem ...? Det är fasen inte lätt att veta allt det där med bilkörningens ädla konst vill jag lova!

"Och så tar jag det inre körfältet och när jag kört förbi rakt fram körfältet byter jag till det yttre körfältet", älskar verkligen min förklaring på vänstersväng i rondell, fast den ledde till att jag blev ombedd att försöka förklara som att det var jag som var körläraren och skulle förklara för en elev ... Absurd tanke! Jag liksom, i den rollen ... Så länge grisar inte kan flyga är jag heller inte lämpad att intruera i bilkörning. HA! Förstår ju att det bara var för att jag skulle ge en tydligare förklaring, men jag kunde inte låta bli att garva åt det galna i tanken. Är inte någon bilguru direkt, men till min stora förtret, får väl tilläggas!

Allt går att göra sen

Jeezez, vad sugen jag blev på att köpa häst! Nope, it ain't going to happen. Men man kan väl alltid få drömma ... Fast jag vet ju att det inte går i den situation jag befinner mig, som fattig student som måste ägna all tid åt pluggandet. Men i framtiden någon gång, om några år ni vet. Då ska jag köpa allt det där jag drömt om och resa till alla de ställen jag vill besöka. Tanken är nämligen att jag ska bli miljonär och ekonomiskt oberoende på något magiskt sätt. Det låter väl rätt okej, eller?

Min alldeles alldeles alldeles egna bok!

Det är omöjligt att bli annat än stolt och lycklig när man får två tryckta exemplar av sin första egna bok hem i brevlådan och lättat kan konstatera att framsidan sitter där den ska, baksidan sitter där den ska och innehållet och kvalitén är långt över alla mina vildaste fantasier.





"Frågor du aldrig trodde du skulle svara på om dig själv- och andra saker att fylla i svaret på"
Köp den jättegärna här eller om det inte fungerar (som för mig) så maila info@vulkan.se och säg till att du vill beställa så ordnar dom det :-) Hihi! 

Hästarna för mig

Tja, hur ska man planera tiden framöver nu för att undvika att bli en rullande, bitter köttbulle? Jag hade varit fullt nöjd om allt bara fick vara som det alltid varit, men det är (om inte ett under sker) en total omöjlighet. Det känns lite hemskt att jag börjar fundera över det redan innan detta kapitlet är avklarat, men jag tror jag skulle gå under om jag inte kunde se en framtid.

Hästarna har i princip alltid funnits i mitt liv, hur mycket jag än försöker tror jag aldrig att jag kommer kunna släppa ridningen. Men när båda de två hästar som verkligen betytt mest för mig är borta ur mitt liv, hur många gånger ska man orka ta farväl?

Och nu är jag åter igen bara den där överflödiga, som inte behövs längre. Inte det att jag inte förstår att det inte finns något annat alternativ, men det är inte till någon större tröst. Jag minns bara hur det var innan Hero kom in i mitt liv och hur deppig jag var på den tiden och jag är så sjukt rädd, att det är så det kommer att bli nu igen.

Alla behöver känna sig omtyckta och behövda, man hittar olika vägar till att uppnå det och för mig har det alltid varit hästarna som fått mig att känna mig så. Det låter säkert fånigt för de som inte själva är hästintresserade, att jag har så starka känslor för ett djur. Men det är inte så jag ser dem, utan som vänner. En mjuk hals att gråta mot, som inte ställer några krav utan bara finns där. Som skänker mig så mycket glädje och trygghet!

Nu då?

Vill ni verkligen veta?

Har fått fler kommentarer i bloggen än jag brukar, verkar som att folk är inne i en "jag vill ha många bloggbesökare period", för alla skriver och hoppas att man får en trevlig kväll. Haha ... Visserligen borde jag kanske inte säga så mycket, för jag har också haft sådana perioder även om jag försökt låta bli att skriva så opersonliga kommentarer ;-)

Right here right now

Spotify på hög volym och jag flyr in i en berättelse det var evigheter sedan jag skrev på sist, en som ligger så långt ifrån mitt miserabla tonårsliv man någonsin kan komma. Det hjälper faktiskt, särskilt när Britney Spears dånar ut ur högtalarna och huvudpersonen i berättelsen tvingas lösa ännu ett mord mot sin vilja. Då är det inte svårt att glömma att sörja allt som är i verkligheten. Tvärtom faktiskt. Phu! Än är undergången inte här.

Allt jäklas, men jag försöker ändå

Musik, musik, musik. Jag vet inte om det hjälper men jag kan ju i alla fall inbilla mig. Och visst, när man hör en sång om att rulla runt bland mjuka kuddar kan man ju inte låta bli att dra lite på smilbanden trots allt! Har bestämt mig för att jag inte tänker dra mig djupare ner i depressionens träsk utan försöka tänka positivt istället. Jag kommer ju till exempel få en jäkla massa tid över för skrivandet nu och dessutom jättemycket tid över till att plugga. JIPPIE!!!

Don't you want me

Efter två år, ja vad ska man egentligen säga ...? Dags att än en gång tvingas se sig om efter något nytt, bygga vidare på min framtid. Det hade väl hänt förr eller senare i vilket fall som helst, var oundvikligt, men jag hade nog önskat att det blivit senare.

Det är som att någon stulit en del av min identitet, den jag är. Som att den förändring som nu följer, kommer förvandla mig till någon annan. Kul känns det ju inte, men vad ska man göra?

Säg den lycka ...

Ibland tror jag att det helt enkelt inte är meningen att jag ska vara glad och lycklig. Det är som att allting händer precis just nu, bara i syfte att knäcka mig totalt. I så fall grattis, det har lyckats! Jag börjar nästan förlika mig med tanken att lyckan alltid kommer vara tidsbegränsad, som en tickande bomb. Att till och med de man älskar allra mest, en dag slits ifrån en och sorgen kastar en ner i den djupaste av avgrunder. Det är knappt så jag vågar fortsätta hoppas att det finns någon för mig. Ingen som alltid kommer finnas där.

Att våga älska villkorslöst är ett ständigt risktagande som alltför ofta slutar i tragedi. Men även om allt annat försvinner finns minnena ändå kvar och den kärlek som aldrig sinar. Det är något fint med det trots allt.

Som om det skulle vara någon tröst just nu, med tårar i ögonen. Tids nog, kanske ...

Hero forever and ever

Om det bara fanns en annan utväg, det är så svårt att acceptera. Det känns som att någon rivit ut mitt hjärta, stampat på det och sedan kastat det så hårt i marken som det någonsin var möjligt. Det gör så ont.

Att ha en framtid i sina händer, så nära sina ögon men ändå så otroligt långt borta. Att veta att det aldrig kan bli så, att ingen vilja och inga önskningar i världen kan ändra på det. Att tvingas skiljas från någon man älskar så obegripligt mycket. Igen.

Cirkulationsplats

Dagens körlektion alltså ... Jag trodde rondellkörning skulle bli en enkel match, fel av mig. Underskatta aldrig en cirkulationsplats, de är livsfarliga! Var helt säker på att en bil skulle svänga och började köra in i rondellen, men plötsligt tog det tvärstopp och mamma gav ifrån sig ett kvävt skrik från baksätet. God bless the teachers extra bromspedal, säger jag bara.

Jag ljuger så bra

Det är morgon, jag är mer förkyld än jag var igår och idag kommer troligtvis domen som ska avgöra hur mitt liv blir i framtiden (och hans, eventuella liv ...) Oh, what a wonderful day!

Jag älskar att läsa!

Det är rätt underligt egentligen. Från det att jag var typ 14 (?) tills alldeles nyligen, tyckte jag ungdomsböcker var rätt löjliga. Då var det kriminalromaner som gällde för hela slanten, samt lite andra ”vuxenböcker”.  Men nu plötsligt, när jag faktiskt kan anses som vuxen, har jag med ens upptäckt tjusningen med dessa ungdomsböcker. Guillou, Grisham och Lagerlöf i all ära; men de skriver inte om vilsna tonåringar som ger sig ut på tågluff i Europa, inte om hur det är att ständigt titta sig i spegel och undra; ser jag tillräckligt bra ut? Inte om sådant jag tänker rätt mycket på, helt enkelt.  Jag tror jag behöver ungdomsböckerna trots allt, synd bara att jag upptäckte dem så sent ... Det blir mycket att ta igen!

Jag får se det från den ljusa sidan, de böcker som en del andra börjar med typ i min ålder har jag redan klarat av.


Trofénogat

Aww, är den inte bara föör gullig?



Ymmärrän! Je comprends! I see!

Det är en skrivteknisk fråga.

I'm STILL alive

Efter allt hemskt man hört om vaccinet är jag väldigt förvånad över att jag fortfarande varken går baklänges, är död eller ens har feber eller huvudvärk. Jag har alltså oroat mig helt i onödan! Men däremot känns det som att en förkylning håller på att bryta ut (det gjorde det redan innan jag fick sprutan), men jag hoppas att jag klarar mig undan lindrigt för en gångs skull ...

Well well, hei sitten! On hyvä elämä ... Ehkä.

Ojdå ...

Tyvärr hann jag inte ta någon bild på min frukost idag. Får be så hemskt mycket om ursäkt för det.

Kunskap är makt

Efter att ha ägnat nästan en timme åt att läsa igenom diverse uppsatser från högskolor och universitet i ämnena förtal och yttrandefrihet tror jag mig nu äntligen ha koll på vart gränsen går. Den går skrämmande långt ner och faktum är att det förvånar mig att ingen brytt sig om att sprida denna information till alla tusentals bloggare där ute som inte har en aning om allt det där. Faktum är att jag knappt törs skriva över huvud taget nu när jag har bättre koll på hur det ligger till, så då förstår ni  kanske hur illa det är ...

Men nu måste jag sova.

Then tell me

Jag blir ta mig fan galen! Kan ingen tala om för mig exakt vad som är okej att skriva i en blogg eller på annan offentlig plats? Vart går den hårfina gränsen mellan yttrandefrihet och förtal?

Känner att det inte dröjer länge nu innan jag tappar tålamodet och lägger ner hela den här skiten med bloggande. Jag kan inte blogga om mitt liv längre och jag kan inte blogga om mina åsikter utan att någon kommer och talar om för mig att "så får du inte skriva".

Frukostblogg. Jag säger bara det.

Klockrent!

"Last night I dreamed I ate a ten-pound marshmallow, and when I woke up the pillow was gone" - Tommy Cooper.

Sant ...

"The first step to getting the things you want out of life is this: Decide what you want" - Ben Stein              

"Most folks are about as happy as they make up their minds to be" - Abraham Lincoln


"To accomplish great things, we must dream as well as act" - Anatole France


Så var vaccineringen ur världen

Så har man tagit det tillslut, svininfluensevaccinet. Det var det mesigaste sprutstick jag varit med om i hela mitt liv, så tänker ni inte ta vaccinet för att ni är rädda för själva sprutan, så tänk om ;-) Än kan jag i alla fall gå framläges, får väl se om det har ändrats imorgon men jag håller tummarna för det bästa. I värsta fall kanske jag blir hemma imorgon pågrund av andra, mer realistiska biverkningar som feber osv. men jag hoppas jag klarar mig då jag verkligen inte vill missa webbdesignen som bara blir roligare för varje gång!

Spotify

Det måste ju seriöst vara den smartaste uppfinningen någonsin! Nu har jag dessutom varit "smart" nog att komma på att man kan ta andras spellistor istället för att göra egna. Perfekt för mig som är lite lat med att fundera över vilka låtar som är bra och börjar bli less på mina gamla spellistor, vill upptäcka ny musik. Och gladare blir jag bara när jag dessutom lyckas hitta någon som har bra musiksmak för en gångs skull. Jeey!

Annars var min nuvarande egenkomponerade spellista såhär kort ...

Gristryne eller baklängesgång?

Eventuellt blir det så att jag tar det omtalade vaccinet idag. Shit alltså ... Jag är fortfarande grymt kluven!


Tågluffning, att jag inte kommit på det tidigare!

Jag har insett en sak; Jag vill tågluffa! Det måste ju vara det optimala sättet att få se en massa olika länder utan att för den delen bli högt skuldsatt för resten av livet. Och vilken upplevelse sen!

Förresten insåg jag just en till sak, jag är inte alltid så smart ... När jag kollade igenom vilka länder interrailpasset gäller i utbrast jag besviket, "Va?! Inte Paris?!". Som att det skulle varit ett land, dah! 

InterRail Global Pass gäller i 30 Europeiska länder:
Belgien, Bosnien-Herzegovina, Bulgarien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Luxemburg, Makedonien, Montenegro, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Serbien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Turkiet , Tyskland, Ungern, Österrike.


Ja tack!


Blixtvisit i utlandet

Gårdagen blev väldigt lyckad enligt mig. Vi började med att åka till den "nya" gallerian i Torneå, Finland och den visade sig vara större än väntat! Jag har ju letat skor i evigheter och finkammat två städer i jakt på ett par som inte är bruna, svarta eller kostar skjortan, men utan resultat. När jag gick in i den första skoaffären jag hittade i Finland var det första jag såg mängder med rosa och lila skor, nästan så jag inte kunde bestämma mig för vilka jag skulle köpa. Lycka! Kom hem med två par, ett par som är lite mer vintriga och ett annat som bara är kärlek.
Man skulle kanske varit född i Finlandia istället ...



Sedan gick vi på Alko innan vi åkte tillbaka över gränsen till Sverige, men jag köpte inget :-P Åt korv på IKEA och gick sedan till Candy World och handlade oss feta av godis. ME LIKIE!!



Därefter blev det hemfärd med stopp hos farmor och farfar där vi åt middag. Av någon anledning var jag kopiöst trött och hade samma huvudvärk som hängt med mig några dagar nu, men annars var det ju trevligt såklart. Efter någon timme åkte vi hem, såg Natt på museet 2 som vi hyrt, såg Idol och sedan en Wallanderfilm. Mycket lyckad dag som sagt.


Det ordnar sig på något sätt

Det händer så himla mycket just nu. Men det är bara så, together we can make it!

Det förflutna blandas med nuet

Idag ska jag, pappa och brorsan åka till Happis (ev. blir det en sväng till Finland också) för att göra allt sånt man gör där. Typ gå på Candy World, Skopunkten, IKEA (?) osv. Det är inte utan att jag känner mig lite uppspelt över det, trots allt är det kommunen där jag firat både födelsedag och nyår då IKEA-bygget fortfarande var i full gång. But well, it's in the past.

Igår kom pappa och hämtade upp oss hemma och vi åkte hem till honom. Stannade på vägen och åt tacotallrik på Cafe 4 you i Rosvik, för mig känns det nästan som ett måste! Har ju ändå bott i den byn de sju första åren av mitt liv och kommer förvånande nog fortfarande ihåg vad det är för ingredienser på Rosvikspizzan. Helt knäppt! Men det känns alltid lika bra att komma dit.

Nå väl, snart ska vi förhoppningsvis fara så jag ska passa på att kolla facebook innan. Chiao!

Jag blev spådd

På lunchen idag förutspådde vi varandras framtid. Min framtidsprognos såg väl ändå hyfsad ut om man jämför med de andras typ, haha. Jag skulle typ plugga vidare efter gymnasiet och träffa en kille som sedan dumpade mig vilket gjorde mig så ledsen att jag flyttade ut till en stuga i skogen och började skriva på en roman/fantasybok etc. (delade meningar där). Det skulle dröja länge innan jag vågade skicka in den till ett förlag eftersom att jag var så rädd för kritikerna, men när jag väl gjorde det började det gå hyfsat för mig i alla fall så jag flyttade in till Stockholm. En dag i tunnelbanan tappade jag ut ett bokmanus över hela golvet och trodde att allt var kört, men då kom en superhunk och hjälpte mig att plocka upp dem. Sedan skildes vi åt, men han blev så förälskad i mig att han åkte tunnelbana tre gånger om dagen bara för att försöka träffa mig igen. Tillslut såg han mig igen, men då var jag i sällskap med min förläggare eller något och han trodde att det var min pojkvän. Tredje gången vi sedan träffades på tunnelbanan tog jag upp en vante som han tappat och bjöd ut honom på dejt. Sedan var vi typ ett par, kommer inte ihåg fortsättningen.

Tja, jag får väl säga att mina vänner lyckats fånga rätt bra vad det är för ett liv jag skulle kunna tänka mig att leva ändå. Fascinerande.

En annan skulle bli kvarterets hippaste morsa och ordna de mest fantastiska barnkalasen. Inget för mig :-P

Wii!

Mamma undrade nyss varför vi inte skriver våra skolinlämningsuppgifter för hand. Ha ha mamma, kul!

Sen har jag även haft körlektion idag förresten, stadskörning är typ ... Farligt! För alla inblandade, har man otur kan ju en oförsiktig och blind cyklist helt plötsligt flyga in genom sidorutan *Asg*

Men nu ska Bea som alltid skjuter allt till sista minuten ta itu med diktanalysen som ska vara inlämnad imorgon. Jag har inte ens börjat!


Prov, check!

Ännu ett prov avklarat, tror jag gjorde bort mig totalt men i så fall får det vara så. Döm mig inte för hårt, okay?
Snart ska vi ha lektion men än har vi faktiskt inte börjat. Har lovat att inte blogga på lektionerna, men det gör jag då alltså inte för er som trodde det.

Wellwell, det där var ett onödigt inlägg. Haha.


Kom an då, svajnis!

Alltså jag fattar verkligen inte det här med svininfluensan, när man ser på tv och läser tidningar verkar det som att en massa folk fått det, men jag har nog faktiskt aldrig träffat någon som haft det. Inte har jag blivit smittad själv heller trots att jag gått på stan, bio, åkt buss med en massa människor and so on. Snart börjar jag tro att alltihopa bara är ett påhitt trots allt.

Det var nästan så jag förväntat mig att jag skulle bli smittad, men nu har jag helt glömt bort att risken ens finns. Om jag nu skulle bli sjuk, borde jag inte blivit det redan då? Denna tanke får mig framför allt att tvivla på om det ens är värt att ta sprutan. Fast gör jag det inte lär jag väl få äta upp detta sen ...

Morning

Öhh, jag kanske borde skriva ett inlägg nu när jag ändå bara sitter hemma och väntar på att skolan ska börja. Bara det att det inte hunnit hända så mycket som är värt att skriva om såhär på morgonen. Så ja ... Hejdårå!

Så olika

Hemma från bio. Så olika, och jag kan bara säga att marknadsföringen av filmen inte alls gjorde den rättvisa. Den var så mycket roligare, snyftigare och brilliantare! Inte för att jag förväntat mig något annat med tanke på alla härliga svenska skådisar som är med i den och framför allt; regissören! Klart det blev ett fint resultat då och jag ska helt klart köpa filmen när den kommer ut på dvd, och lägga den till min samling bland alla andra underbara svenska filmer som finns i min bokhylla.


Show must go on

Jag fattar faktistk inte hur jag orkar göra något över huvud taget efter det deprimerande som hänt mig under den senaste tiden. Lägg på magkramp några gånger om dagen och man kan verkligen undra varför jag inte lägger mig ner och dör. Jag undrar i alla fall det själv! Men faktum är att det går förvånandsvärt bra, ikväll ska jag på bio med mamma och se Så olika och nyss vräkte jag i mig fyra plättar med sirap.


Men visst är det så, att jag inte tjänar något på att sitta inne och gråta hela dagarna. Inte heller mår någon bättre av att jag går runt och har dåligt samvete. Nej, allt det där har jag våndats med tillräckligt, nu är det dags att gå vidare med livet tills nästa smäll kommer! Det är så man får tänka för att inte bara orka sig igenom dagarna utan dessutom göra det med glädje.

Alla har väl sina sätt att förtränga det som är dåligt. Jag skriver mer än vanligt, ser på filmer och lyssnar på musik. Det är vad som funkar för mig. Nej förresten, inte bara funkar, det går rentav riktigt bra!


Var gömmer ni er, små resor?

Uääk! Tänk att det ska vara så svårt att söka efter resor på nätet. Okej, inte så att jag kommer att ha råd att åka någonstans men man kan väl få drömma sig bort i alla fall. Kan man tycka, men tydligen inte. Det är nämligen allt annat än lätt att försöka hitta något. Kanske finns det en massa superbilliga resor som jag skulle ha råd med, men det lär jag antagligen aldrig få veta eftersom att det är så svårt att få fram dem. I och för sig är det ju ett jättebra sätt att göra sig av med några timmar på om man har mycket tid över ... Dah!

Man blir inte yngre inte

Idag har jag betalat min första räkning, vuxenpoäng till mig!

Tio anledningar till varför denna dag är bra

- Jag hade sovmorgon.

- Jag fick träffa mina fina klasskamrater.

- Jag slapp äta skolmaten.

- Ett tag på körlektionen glömde jag bort att vara ledsen, och skrattade!

- Jag körde faktiskt inte över någon när jag övningskörde.

- Jag fick pyssla om det finaste underverket i världshistorien, dessutom var han goare än någonsin förr, som att han förstod!

- Trots huvudvärken har jag inte spytt! Än.

- Jag kommer att få middag även denna dag och blir förhoppningsvis piggare av det.

- Det finns några polkagrisar att sno i köket, när parentsen gått därifrån (Förlåt mamma, men några AIK:are kan jag väl få ta? De är ju så goda!)

- Det är Halv åtta hos mig på tv!

- Och House dessutom!

- Men först ska jag ta en varm och skön dusch.

- Och sedan mysa, med en stor kopp varmt te.

- Och de snodda AIK:arna (polkagrisarna heter typ så ...)

- Det blev tolv anledningar, inte tretton. Och räknar man med denna blir det fjorton. Summan av kardemumman, man mår betydligt bättre om man försöker se det som är bra i saker och ting istället för att fokusera på det negativa.

- Förresten skrev jag helt fel där ovan, jag menade såklart att det blev tolv anledningar och inte tio. Om man räknar med den ovan blir det tretton. Räknar man med denna  också däremot blir det fjorton. Jag måste ju vara synsk!

- Jag är tydligen synsk. Då blir det femton anledningar till varför denna dag är bra!

Tio anledningar till varför denna dag suger totalt

- Jag drömde om att det var krig och fiender klättrade upp på Globen så vi var tvungna att skjuta.

- Jag råkades komma åt en knapp på datorn som vände hela skärmen upp och ner. När jag påpekade detta i vädjan om hjälp, var det enda jag fick som svar "Jaha?".

- Jag är av någon outgrundlig anledning trött och har en svag men irriterande huvudvärk.

- Jag höll på att köra på fler än en gångare under körlektionen.

- Mina tio fasförsök var slut, så jag fick betala 100 kr för att få tio till.

- Dessutom blev jag hungrig och var tvungen att lägga ut 10 kr på en korv.

- Som att det inte var nog med det valde jag fanta istället för sprite, big mistake.

- Jag förlorade ännu några droppar saltvatten från kroppen vid beskådning av det lilla underverket. Åh!

- Jag har ett prov att plugga till, men det jag känner allra minst för just nu är att plugga.

- Jag är godissugen men har inget godis.

Miracles can happen

I do believe in magic, I do, I do.

20.30- 23.00

Bryter jag ihop under den enda lektionen vi har nu efter lunch så har jag i alla fall en jävligt bra anledning till det. Så, ni behöver väl inte tycka att jag är värsta freaket för det Mp3? Men det är inte så lätt att veta att man kanske kommer förlora en av dem som betytt mest för en under nästan två hela år nu. Inte ens om det gäller en ponny, för det är en ponny som jag älskar så obeskrivligt mycket att det inte går att förklara detta för någon som inte förstår. Men jag hoppas och tror, på ett mirakel. För jag vet att mirakel finns.  

En vingklippt fågel som inte ens drömde mer



Lämna mig inte.

Mamma!

Mamma har varit på datakurs, hon fick lära sig att läsa bloggar och har läst min. Dessutom listade hon helt själv ut hur man kommenterar, jag är så stolt över henne! Välkommen som läsare mamma, jag älskar dig ♥ Pussochkvam!


Respekt!

Vissa människor har vuxit så grymt mycket i mina ögon under den senaste tiden! Som äger grymt mycket mer mod och styrka än jag kunnat föreställa mig. Inget jag tänker gå in närmare på, men det bevisar verkligen hur fel uppfattning man kan få om folk ibland. Att bilda sig en uppfattning om någon måste egentligen vara det värsta man kan göra, eftersom att den alltför ofta visar sig vara felaktig. Man går miste om så himla mycket genom att vara fördomsfull, jag säger då bara det alltså ...


Våldsammare än såhär blir jag aldrig



Men jag älskar att banka på figurerna som kommer upp ur hålen och har börjat bli riktigt bra på det också. Haha, lite smått patetiskt kanske? :-P

Finns inte ord att beskriva betydelsen

Det finns nog bara en artist vars låtar alltid fyller mig med kraft och glädje! Texterna, ja dom kan inte beskrivas på något annat sätt än alldeles för genialiska ... Och värda! Inte bara en massa smörsång om kärlek.




En låt jag nöter sönder just nu



Det roligaste är att det inte spelar någon roll vem som sjunger den; Patti, Bruce, Mariette eller Cascada, låten är helt enkelt alldeles toppen oavsett!

Provdags!

Ett prov avklarat, skrev i alla fall en del på alla frågor men om det blev rätt sen ... Det är en annan sak! Sedan fick jag veta att vi har ett till prov på torsdag, hade missat det totalt då jag inte var på lektionen då vi fick veta det. Men på ett sätt är det i alla fall bra att vi har börjat ha lite prov eftersom att det är lika bra man vänjer sig om man ska studera vidare sen. Så är det rätt kul också ... Eller inte kul, men skönt att ha något att kämpa med och att få göra sitt bästa. Spännande att få tillbaka resultatet sen också, återstår att se om jag får äta upp det där men :-P

Nu går det framåt!

Fick sitta i en datasal och jobba med min hemsida trots allt. Det går faktiskt riktigt bra och jag har kommit långt idag! Många bitar som fallit på plats och kanske främst för att jag verkligen haft full fokus på att göra hemsidan och inget annat. Ingen som stör heller, chill!

Dundermiss!

Wii! Kom till skolan bara för att bli upplyst om att jag helt glömt bort att vi inte har någon lektion nu på morgonen. Hade faktiskt sett fram emot att få jobba på hemsidan, så det var en stoor besvikelse! Att jag dessutom kunnat sova längre fattar alla, så det behöver jag knappast påpeka :-P Men jag får försöka hitta något annat sätt att fördriva tiden med nu i några timmar och helt enkelt göra det bästa av situationen!

Dah

Det stör mig egentligen inte att vem som helst kan läsa min blogg. Det som stör mig är att det aldrig är någon som erkänner det trots att jag ser i statistiken att jag har i alla fall några få läsare varje dag! Blä på er, anonymisar :-P Jag tycker alla kan säga till varje gång dom varit inne på min blogg, så jag slipper undra vilka som besökt just en särskild dag. Haha, önsketänkande.

Los locos colores!


Åh vilken härlig dag

Lyssnar på mer musik, skickar in en (halvdålig) novell till en tävling bara för att ha något att hoppas på, surfar vidare ... Sunday.

Morning sun

Spotify är på och spelar låtar i mina hörlurar medan jag surfar runt lite på nätet. Morgonen har jag ägnat åt att plugga, men nu måste jag faktiskt ta en paus och göra något annat! Känns ändå som att jag börjat behärska grunderna nu så det är ju alltid positivt.

Idag ska jag inte göra så mycket roligt såvitt jag vet. Om det varit fint väder hade jag nog gett mig ut på en fotorunda, men det är totalgrått väder ute och det brukar aldrig bli bra att fota då ... Inte för mig i alla fall! Istället blir det väl alltså till att skriva lite, plugga lite till, göra läxan jag fick från förra körlektionen och bara ta det lugnt. Men det är ju ändå söndag, så då får man göra ingenting! ;-)

Jag pluggar, det ni!

Amen åh alltså! Vem sitter hemma och pluggar halv tio på en lördagkväll om inte lilla jag. Känns som att jag verkligen inte kan ha något liv när jag gör detta, men just nu har jag inte mycket bättre för mig tragiskt nog och jag måste verkligen klara provet med godkänt resultat! Bea för ett år sedan skulle antagligen slitit halvt ihjäl sig för att uppnå ett MVG men jag har totalt glömt bort hur man pluggar eftersom att vi i princip aldrig har några prov nuförtiden. Förstår inte vad som hände med ambitionerna jag hade förut, då var det nästan skandal att bara uppnå godkänt på ett prov. Nu får jag väl vara glad om jag ens lyckas med det ... Men glad ska jag faktiskt vara ändå i så fall! Riktigt lycklig för även om jag såklart vill ha högre så får jag nog sänka kraven på mig själv så jag inte blir besviken helt enkelt. Särskilt med tanke på att det är svårt att lära sig något när det hänt så mycket jag gått och tänkt på.

Men nog pratat om det nu, ska återuppta en msn-konversation. Byebye!


Beat the jury

Jag slog just en fiktiv Anders Bagge i huvudet med en mick och vet du vad, det kan faktiskt du också göra! Det finns nämligen ett spel på internet som heter Beat the jury och går ut på just det ... Att slå idoljuryn i huvudet med en mick. Roligt, grymt eller bara fånigt? Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka när figurerna utbrister något i stil med "aj" då man träffar dem (Hör dock inte riktigt då Mariette sjunger på Spotify samtidigt). Men lite brutalt är det allt!


Musiken och jag

Idag har jag typ återupptäckt musiklyssnandet efter en lång period då jag nästan inte lyssnat på några låtar över huvud taget. Förstår inte hur jag klarat mig utan det, för musiken har ändå varit en ganska viktig del av mitt liv. Skulle jag haft rösten hade jag utan tvekan velat bli musikalartist eller något i den stilen, men nu har jag ju inte det och får nöja mig med att sjunga i duschen och lyssna på andra som har bra sångröst istället.

Det får mig att minnas på en musiklektion i nian, då läraren bad mig stanna kvar efter lektionen och förklarade för mig att jag var tvungen att sjunga solo för honom för att få VG i betyg. På darrande ben och med skenande hjärta sjöng jag den enda låt jag kunde av dem det fanns att välja mellan, minns jag inte helt fel så var det en Gyllene tider låt och förutom att jag var så fruktansvärt nervös att jag sjöng falskare än jag gjort i hela mitt liv, så sjöng jag dessutom inte i takt till musiken! En riktig skräckupplevelse, varken före eller efter har jag försökt sjunga för någon. Man kan väl säga att jag blev avskräckt, lugnt sagt!

Men musiken har ändå hjälpt mig genom så mycket, genom texter jag känt igen mig i och som jag faktiskt fått mycket stöd av att lyssna till. Ibland finns det verkligen inget bättre än en härlig låt!


Flytande älg

Är det bara för att jag är rätt trött och svammlig eller var detta i alla fall lite komiskt när man läser det?




Galet svårt att säga vem som borde vinna, alla är helt fantastiska och unika!










Tankefel?



Sitter och kollar runt lite på Bestofblocket.se, det fanns mycket kul där men det på bilden ovan tog nog ändå priset. Gulliga var de visserligen, men några giraffer är det bestämt INTE! Haha ;-)

I wanna be someboby else but it's ok if I could only like myself

I hörlurarna spelar Kitty & The K och sjunger om att vilja vara någon annan, kreativiteten flödar och nere i köket står mamma och rullar paltar. Kan ju knappast bli bättre! Imorgon blir en riktig läxdag dock, pluggade lite i morse men hade alldeles för mycket annat som snurrade runt i huvudet för att kunna koncentrera mig då. Det har varit så i några dagar nu och jag har inte alls kunnat förbereda mig inför provet så som jag bestämt mig för att jag skulle. Men får verkligen försöka att lära mig allt det jag inte kan imorgon och plugga som en tok 06-24, det ser jag fram emot, och jag menar det verkligen ♥ Faktiskt.


Helt SJUKT bra



Och alltså hur söta är dom inte! Jag dör lite smått.


For all the teardrops in our eyes, it can only get better

Det är länge sen det kändes såhär ljust.





Tills orden tar slut

Ännu en fas i körkortsteorin är, hör och häpna, avklarad! Den tredje i ordningen för min del och det känns riktigt bra. Tanken var egentligen att jag skulle fortsätta med en till, men då stod det tydligen att jag inte fick göra några fler och var tvungen att kontakta min körlärare ... Typiskt, just när jag skulle vara duktig och göra bort allt!

Men då får jag väl ägna mig åt annat istället denna fredagkväll. Typ som att äta kolasnören och skriva, skriva, skriva på en berättelse som i mångt och mycket handlar om mig själv med ändå inte. Om allt som hänt under de senaste veckorna, men även sådant som inte gjort det. Fantasi blandat med verklighet ... Vart det slutar vet jag inte ens själv.


Nu räcker det!

Jag vill aldrig mer höra ett ord om den här sörjan. Det räcker med klagande nu och skitsnack leder aldrig någon vart annat än att man mår dåligt, gör något åt det eller live with it helt enkelt.

Och att vissa är så dumma att ni inte förstår att det inte går att skriva vad som helst i kommentarsfältet. Från och med nu granskar jag alla kommentarer innan publicering eftersom att det tydligen är nödvändigt.


Och i fortsättningen kommer detta att bli en positiv och snäll blogg! Att använda bloggen som en soptunna för alla negativa tankar är helt enkelt inte sunt och ger givetvis inte heller någon positiv bild av mig i övrigt utan snarare en som är rent missvisande. Det är ju så enkelt att avreagera sig i bloggen och det är jag garanterat inte ensam om att tycka heller. Men i slutänden får man alltid ta konsekvenserna av det man skrivit och då är det sällan värt det. Det är därför klokt att tänka till både en och två gånger innan man publicerar ett inlägg i bloggen, skriver man något man inte skulle kunna stå för IRL FTF bör man således inte heller skriva i bloggen. Det gör betydligt mer skada än vad det gör nytta och kan till och med vara rent olagligt. Sen det där om att det skulle spela någon roll om man skriver ut namn eller inte är bara trams, går personen man pratar om att identifiera genom något man skriver, så är det precis lika fel som om man skulle skrivit namnet rakt ut.

Vem som helst kan läsa det du skriver på bloggen. Precis vem som helst och till och med de du aldrig föreställer dig ska läsa din blogg. Finns det inlägg i din blogg som du inte vill att vem som helst ska läsa? *Radera*


Självklart

Research. Text. Skapande. Läst av många. En tidning i ryggen om något går fel.

Visst fan är det journalist jag borde bli!


Det perfekta tidsfördrivet, ute nu!

Äntligen! Det tog ett tag men nu finns äntligen det perfekta tidsfördrivet uppe för försäljning på vulkan.se. Pratar såklart om min egengjorda frågebok, mitt projektarbete! Vill ni se bevis så kolla HÄR! Jag tycker själv att det är lite smått otroligt faktiskt.

Yey!



Jag har köpt ett kamerastativ! Egofoto ... Wiii!

Textmagi uppstår när man minst anar det

Jag satte mig ner och skrev ... En grej, för en stund sedan. Hade ingen aning om vartåt det skulle leda men när det var klart insåg jag att det förmodligen var en av de mest klockrena saker jag någonsin skrivit. Faktiskt så bra  att jag vill skicka in det någonstanns så att andra kan läsa det. Men nej såklart, efter att ha kollat upp några tidningars hemsidor insåg jag att ingen av dem precis skrek ut "skicka in ditt verk till oss!". Så nu sitter jag här med en text jag är jättenöjd över utan att ha en aning om vad jag ska göra av den. I bloggen hamnar den inte, det skulle nästan vara en förolämpning mot ett så brilliant textstycke. Holy crap!

Tur då att jag kommer vakna upp imorgon och inse att det var tur att jag inte skickade iväg den. Att den kanske trots allt inte är så bra som jag vid en första anblick fick för mig att den skulle vara. Kan se lite mer ... Objektivt, på saker och ting. Fast tänk om det inte skulle vara så den här gången, tänk om just detta är texten som kan förändra mitt liv, för att vara lite radikal i mina spekulationer. What if ... Jag måste få iväg den förbannade texten innan den exploderar i arkivet!!!

Språk for life

Nu har jag varit duktig och pluggat lite GKO. Okej, visserligen med betoning på lite men ändå liksom. Det gick rätt okej tills jag kom ner i köket där mamma och Maria satt och övade tysk grammatik och jag insåg hur mycket roligare det varit att få plugga det istället. Das ist super! Men nu går jag alltså media vilket innebär att jag måste ägna dagarna åt CMYK-grekiska och RBG-latin, och jag vet då inte vem jag ska kommunicera med på det språket!

Språk är ju lite av min hemliga kärlek och jag anser att google translator är en av världens bästa uppfinningar. Känslan av att lära sig några nya ord på något främmande språk, jag bara älskar känslan helt enkelt!

Nope, dags att ägna sig åt lite engelsk msn-konversation med en felstavande asiat. And aj löööv it!


Läxor, plugg och åter läxor

Har klarat ännu en fas i körkortsteorin nu, min andra! Fattas väl bara annat egentligen, med tanke på hur noga körläraren påpekade idag att det var att jag tog tag i det nu. Man kan väl egentligen aldrig skylla på att man inte haft tid ... Har bara prioriterat andra saker som att umgås med pappa som jag inte träffat på en månad, fota osv. Men nu ska det bli andra bullar minsann!

Dagens körlektion var i alla fall rolig, lite för kul kanske eftersom att det inte är därför jag tar dem egentligen och jag inte borde vara så svammlig som jag är. Fast visst, nog känns det som en bonus att man ibland skrattar som en tokig. Men jag måste skärpa mig, det blir en dyr historia annars.

Men nu blir det till att ta en dusch och sedan ta itu med GKO-läxan.

Lektion

Sitter och knaprar tutti frutti godisar och har just gjort klart det sista i portfolion. De goda godisarna är snart slut, det gillas inte. Så är jag jättesugen på snabbmat, har blivit alldeles för mycket sådant på sistone egentligen och jag åt ute hela två gånger förra veckan. Det blir en dyr historia om jag inte skärper mig. Fast jag köper ju inte så mycket annat egentligen, så mat kan jag väl få unna mig ändå. Lite fotogrejer skulle ju dock inte sitta fel, kanske borde ansträngt mig lite mer till den där fototävlingen vi hade i uppgift att fota till för några veckor sen? Tiotusen till fotoutrustning hade ju suttit rätt bra, men det är för sent nu hur som helst även om man mot all förmodan tagit en tillräckligt bra bild för att vinna.

Men snart slutar vi, så jag ska avsluta nu.
Kramiz.

Schvammelexpressen

Mi sa just att hon tycker jag är svarthårig! Okej, där har hon ju rätt ... Men dessutom sa hon att jag är bitter och har gröna byxor. Oh my god, jag tror jag smäller av!

Madde har tagit hål i öronen, så nu är det bara jag kvar. Shit pommes frites, Mi säger att jag är mobbad och jag kan inte annat än att hålla med. 

Mitt USB-minne som jag glömde i datorn på skolan igår var förresten kvar. Gud så tur, glömde för fasen mardrömmar om det där ...

Detta inlägg är inte oseriöst. Det bara låter så, faktiskt.

Twilight

Nu har jag äntligen sett den omtalade Twilight filmen! Vet inte vad man ska få ut av den egentligen, men jag skrattade en hel del åt att det var så overkligt i alla fall. Däremot blev jag inte kär i Edward, whats wrong with me liksom? Summan av kardemumman, den var bra men inte sådär överdrivet bra som alla säger att den ska vara. Sen att jag råkades klanta till det och blev tvungen att se slutet dubbat till spanska ... Ja, vad ska man säga ...


Men guuud så fin blogg du har, KOLLA MIN BLOGG!

Nej, det är inte över har jag bestämt nu. Tvärtom så har det precis börjat.

Inte blev det mycket bloggat igår inte, men har man världens sötaste kusiner (+ några till) på besök så är det inte särskilt prioriterat kan jag ju säga. Dessutom har det inte funnits särskilt mycket att säga och det gör det fortfarande inte.

Men dessa kommentarer man får ibland alltså! Typ "Fin blogg ... KOLLA MIN BLOGG!", det är ju så uppenbart att personen ifråga är ute efter besökare. Visst, det är väl nästan alla som kommenterar okända människors bloggar men man kan väl i alla fall göra det lite snyggt diskret och inte så att man riktigt skriker ut sitt budskap? Jag älskar visserligen kommentarer (knappt någon kommenterar ju, borde nog skaffa mig några fler kommentarskompisar ...) men det finns ju en gräns för vad som är roligt att få och vad som bara är jobbigt.

Känner tex. till en bloggare som har skickat samma meddelande till mig (och många andra) mer än en gång och meddelandet går ut på att förklara hur underbar blogg man har. Känns lite olustigt faktiskt, personen kunde väl i alla fall bemöda sig med att kolla upp om den skickat det meddelandet till just mig förut ... Kan man tycka?

Är det över nu?

Är det dags att göra slut med skrivandet? Jag har länge gått och trott att det är något jag faktiskt är rätt bra på, tills i fredags. Då läste våran svenskalärare nämligen upp några i klassens skrivuppgifter och jag insåg att samtliga av dem var totalt ... Vad jag skulle kalla outstanding. Min var över huvud taget inte ens värd att läsa upp. Och visst kan jag skylla på att jag inte prioriterade uppgiften, inte ansträngde mig. Men om jag nu varit så bra borde det väl blivit toppen ändå liksom. Och det blev det ju bevisligen inte.

Ju mer jag skriver desto närmare kommer jag den skrämmande insikten. Det har gått att skjuta på ett tag eftersom att mamma alltid tjatat på hur duktig jag är på att skriva. Men, vem är väl en mamma att döma? Nej, faktum är att det inte blir bättre och att jag istället skickas närmare och närmare den svarta avgrunden. Insikten, att det just jag skriver varken är särskilt poetiskt eller speciellt på något annat sätt. Att jag helt enkelt bara är, en i mängden. Bara med lite större kärlek för orden, men vad har det för betydelse när det inte skiner igenom i det jag skriver? 

Skoproblem

Jag blir galen alltså! Hur svårt ska det vara att hitta ett par vinterskor som inte är svarta, bruna eller kostar flera tusen kronor? Väldigt svårt, uppenbarligen ...

Jag håller på att bli stor





Fick lite försenade födelsedagspresenter av pappa igår. En massa jättebra flytta hemifrån grejer rättare sagt, alltifrån glasskopa och diskborste till hammare och sådant. Nu ska jag bara se till att flytta då ...

Still alive

Det förvånar mig att jag fortfarande har några bloggläsare kvar med tanke på hur ruskigt dålig jag blivit på att uppdatera på sistone. Igår hade jag i alla fall fullt upp med skola, körlektion och ridning och den resterande tiden gick åt till att se på tv och läsa helt enkelt. Idag har jag varit på riskettan vilket inte alls var så genomtråkigt som jag förväntat mig att det skulle vara ... Vi fick till och med fika! ;-)

Nu ska jag om någon timme sitta på bussen till Luleå är det tänkt. Ska gå på stan där en stund och försöka hitta mig ett par snygga vinterskor och eventuellt lite andra kläder. Fast egentligen borde jag rensa min garderob innan jag köper något mer, hyllorna är överfulla med skor som hotar med att trilla ner vilken sekund som helst och det finns inte en enda galge som är tom. Bara ett problem då ... Inte kan man ju slänga skor?!

Och som den sällskapssjuka jävel jag mer och mer börjar känna mig som, tycker jag för övrigt det ska bli supertråkigt att tillbringa typ två timmar på en buss där jag inte känner en enda människa. Så nu vet ni det, liksom. Ingen som har lust att åka buss och hålla mig sällskap? Öhh nej? Trodde väl det ... Typiskt.

Ibland blir jag lite rädd för facebooktesten ...


Uppdatering var det här

Har fått reda på att det finns somliga, nämner inga namn, som går in på min blogg 75 gånger i timmen för att se om jag uppdaterat. Detta gör att jag känner lite skuldkänslor över att jag inte bloggat alls sen igår, gud så trist för alla som inte har något bättre för sig än att läsa bloggar alltså!

Idag blev i alla fall en kort skoldag bestående av en lektion, påväg till stan mötte jag och Mi en Norran-gubbe som påstod sig vara världens bästa pappa och frågade oss hur vi skulle fira farsdag. Han tog även kort på oss, så vi får väl se om vi hamnar i tidningen nu. Tror dock inte det är någon större risk eftersom att Mi sa något roligt just när jag skulle fotas vilket resulterade i att jag storgarvade på alla bilder. Men det kanske går att photoshoppa bort så jag ser sådär seriös ut som de alltid gör i tidningar? :-P

Sedan har jag även haft körlektion idag bestående av backning runt hörn och parkering. Samtliga inblandade överlevde till min stora glädje.

Wellwell, sluttalat om min olidligt spännande (?) dag som ni inte kan få nog av att läsa om (?) :-P

Så olika

Det är nästan så att jag blir lite arg på mig själv. Visst, jag får faktiskt saker gjorda för en gångs skull och har både städat mitt rum, fotat en massa bilder och tagit itu med körkortsteorin. Men på bekostnad av vad? Jo, skrivandet! Sakta men säkert tynar fantasin och förmågan bort när jag inte använder den och allt jag därefter försöker skriva blir bara innehållslöst och platt. Det blir så när man inte håller igång och ju länge jag väntar desto värre kommer det att bli. Blir så ledsen, jag vill inte att det ska bli så och jag vill verkligen inte försumma en av de få saker jag faktiskt behärskar hyfsat bra.

Jag slits mellan foto och skrivande, som två dejter som tillslut tvingar en att välja en av dem. Men jag vill ju inte välja!

Var sist i världen med att se det

Har just sett klart på Blog Awards, vet att jag är grymt sen men jag har inte hittat det någonstanns förrän nu. Det var i alla fall väldigt känslosamt att se faktiskt, jag satt och grinade när Foki fick ta emot priset som årets blogg. Normalt? Well ...

Det finns för övrigt två kategorier jag skulle svimmat av lycka om jag vunnit i. Guess vilka? :-P


Hurra för mig!

Idag är en historisk dag, jag har nämligen klarat min första FAS i körkortsteorin. Efter omkring 4-5 försök har jag äntligen kunnat bevisa att jag lyckats snappa upp något av det jag läst ur boken. Jag är alltså inte totalt korkad, bara lite ...

Det firar vi med ett avsnitt av Ghost Whisperer, tycker jag!


Trött!!!

Jag är död? Måste ha vänt på dygnet lite smått även fast jag inte trodde det, för det var verkligen totalt omöjligt att somna igår! Detta betyder att jag känner mig som en zombie idag och eftersom att halloween är över är det inget jag uppskattar.

Får dock försöka hålla mig vaken för att hänga med på webdesignlektionen. Kramiz.

Jag hjärtar facebook

Facebook är underbart! Spelar ingen roll vart man befinner sig, precis vem som helst kan överraskande dyka upp i ett chattfönster utan att man är beredd på det. Kuuuuuuul!

Ny bloggdesign

Jag hat-älskar den nya bloggdesignen jag gjort. Hatar för att den inte alls visar vem jag är utan snarare framställer mig som en riktig bitch som tror att jag är störst, bäst och vackrast. Älskar, för att den helt enkelt är ganska läcker enligt mig. Har ingen aning om vad som väger tyngst, men nu sitter den på plats i alla fall.

RSS 2.0