-

Det finns nog bara en artist vars låtar alltid fyller mig med kraft och glädje! Texterna, ja dom kan inte beskrivas på något annat sätt än alldeles för genialiska ... Och värda! Inte bara en massa smörsång om kärlek.

Idag har jag typ återupptäckt musiklyssnandet efter en lång period då jag nästan inte lyssnat på några låtar över huvud taget. Förstår inte hur jag klarat mig utan det, för musiken har ändå varit en ganska viktig del av mitt liv. Skulle jag haft rösten hade jag utan tvekan velat bli musikalartist eller något i den stilen, men nu har jag ju inte det och får nöja mig med att sjunga i duschen och lyssna på andra som har bra sångröst istället.

Det får mig att minnas på en musiklektion i nian, då läraren bad mig stanna kvar efter lektionen och förklarade för mig att jag var tvungen att sjunga solo för honom för att få VG i betyg. På darrande ben och med skenande hjärta sjöng jag den enda låt jag kunde av dem det fanns att välja mellan, minns jag inte helt fel så var det en Gyllene tider låt och förutom att jag var så fruktansvärt nervös att jag sjöng falskare än jag gjort i hela mitt liv, så sjöng jag dessutom inte i takt till musiken! En riktig skräckupplevelse, varken före eller efter har jag försökt sjunga för någon. Man kan väl säga att jag blev avskräckt, lugnt sagt!

Men musiken har ändå hjälpt mig genom så mycket, genom texter jag känt igen mig i och som jag faktiskt fått mycket stöd av att lyssna till. Ibland finns det verkligen inget bättre än en härlig låt!

Det är länge sen det kändes såhär ljust.

Jag har varit jättedålig på att våga stå för vem jag är, sådant som jag gör och så vidare. I ettan när klasskompisarna undrade vad jag lyssnade för musik, vågade jag till exempel inte säga att i princip allt som fanns i min mp3 då var Nanne Grönvall, för gud så pinsamt att lyssna på henne liksom! Idag vet jag inte vad jag skulle svara om jag fick samma fråga (musiksmaken har breddats en aning), men jag lägger ju i alla fall ut musikklipp i bloggen och har inte längre problem att stå för vad jag lyssnar på. Och egentligen, varför skulle jag? Det är ju självklart att man ska kunna lyssna på precis vilken musik man vill utan att någon ska ha några synpunkter på det! Visst, jag lyssnar på mycket som säkert anses "ocoolt", men i grund och botten handlar ju musiken om att man ska lyssna på det man tycker om! Som typ ...

Även vissa bloggar har jag låtit bli att lägga under min länklista eftersom att jag tyckt det varit jättepinsamt att jag faktiskt tycker att den och den skriver bra och så vidare. Men också det är ju så himla fånigt och dumt! Okej, jag läser en och annan blogg vars innehavare mina kompisar särskilt skulle kalla "helt blåst", men då har jag ju också till skillnad från dem läst bloggen också och inte bara antagit saker. Och självklart har man rätt att läsa vilken blogg man vill, utan att någon ska idiotförklara en för det, så i fortsättningen tänker jag faktiskt sluta upp med att tänka så mycket över vad andra ska tro om en. De får helt enkelt tro vad de vill, själv vet jag ju att jag inte lyssnar på något eller läser något utan att det har en mening ;-)