Dumma beslutsångest!

Det är nu man ska satsa, nu som hela världen ligger framför ens fötter och man kan klara precis allt man vill. Det är nämligen nu man är ung och har lätt för att ta in och lära sig saker. Så vad man än bestämmer sig för att göra, bör det alltså ske nu.

Så känns det i alla fall. Visst är det klart att det aldrig är för sent att följa sina drömmar, men jag tror knappast det blir lättare med åren. Kanske är det den största anledningen till att jag nu har så svårt att bestämma mig, för vad för yrkesval jag ska satsa på och allt som rör min framtid. För att jag vet att det måste (?) ske nu och att det måste (?) bli rätt.

Beslutsångesten är stor! Större, störst! Antingen går jag en kortare utbildning som ger mig jobb för några år framöver men då gäller det antagligen ett yrke man inte har hela livet vilket innebär att jag senare måste omskola mig till något annat. Alternativet är ju att redan nu bestämma sig för något man kan jobba med ja ... Hela livet, typ. Fast vill man ens ha samma jobb så länge?

Och tänk om jag bara tror att jag vill bli reseledare/ webbdesigner/ journalist osv. medan jag egentligen i mitt undervetna vill bli florist/ arkitekt/ tandläkare? Inte är det så jäkla lätt att veta vad man skulle trivas med i praktiken.

Blääääääk! Varför ska det vara så svårt för?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0