-

Ibland när jag börjar fundera för mycket kan det hugga till av saknad efter en viss person. Det sjuka är att det inte alls behöver vara någon som står eller stått mig nära alla gånger, utan bara någon jag träffat några enstaka gånger men som det ändå känns sjukt konstigt att kanske aldrig mer få träffa. Sedan är det ju det där med klasskompisar man hade för jättemånga år sedan och gamla lärare, släktingar man i princip aldrig träffar, gamla vänner man inte längre är vän med ... Jag är nog en sådan som vill att alla ska finnas där för alltid, tycker inte om att folk kommer och går i livet. Har man en gång mött någon man tycker bra om kan den ju inte bara försvinna helt ur ens liv sen, man vill ju inte gå miste om sådana guldkorn!

But you can't have it all, I guess.