Börsgårds Hero
Visst finns mirakel och för mig var det faktiskt du, som fick den vingklippta fågeln att börja drömma igen. 2 fina år fick vi tillsammans och du kommer alltid att äga en stor del av mitt hjärta. Min hjälte, önskar att vi fått mer tid tillsammans men livet är aldrig rättvist ♥
Jag har börjat undra
Jag vill oxå!
Jag: Men vart ska ni åka då?
Pappa: Murbada, kan det ha hetat så ...?
Jag: Du menar Hurghada? Men ååååh!
Jag: Pappa tror han ska åka till "Murbada".
Mamma: Vad då?
Jag: Till Hurghada! Herre gud, han vet inte ens vad det heter.
Mamma: Vart ligger det ...?
Jag: Men EGYPTEN såklart!
*Suck* Obildade människor ;-)
Och jag vill verkligen, verkligen, verkligen resa bort i jul. Så mycket att det gör ont! Men istället ska jag sitta hemma och tröstäta från Aladdinasken hela julen och få ännu mer ont i magen. Men ni får ju inte tro att jag klagar ...
Helgens planer
- Fixa en ny bloggdesign, lika bra att göra en totalrenovering som passar bättre till mitt "nya jag".
- Skriva på boken (ta med laptopen!)
- Plugga körkortsteori och göra faser.
- Skriva ner min önskelista inför julen.
- Baka något gott som jag kan proppa i mig medan jag gör allt detta. Energi och uppmuntring lär behövas!
Mitt nya liv
Nu tycker jag faktiskt att det är dags att skriva det jag grämt mig för att skriva i bloggen eftersom att det låter så fruktansvärt överambitiöst.
JAG SKA BÖRJA ETT NYTT LIV (eller kanske snarare uppgradera mitt gamla).
Sådär ja, nu var det sagt och orden kan inte dras tillbaka. Detta betyder att jag verkligen måste göra det nu, det som jag sa.
Men vad innebär det då, ett nytt liv?
Mja, jag är inte helt unik utan har vissa rätt typiska ändringar jag vill genomföra i mitt liv. Hade tänkt börja leva lite mer sunt, typ träna och motionera ni vet. Bara för att man mår bra av det och får mer ork till att göra annat, absolut inte för att jag inte är nöjd med hur jag ser ut om nu någon trodde det.
Sedan tänkte jag bli bättre på att ta tag i saker, att motivera mig själv till att genomföra sådant som känns tungt. Att göra klart saker och inte bara låta dem bli liggande halvfärdiga.
Och kanske viktigast av allt; den nya Bea ska bli en väldigt positiv, snäll och utåtriktad person. Lyxvarianten, färgen i filmen om mitt liv. Ungefär.
Min tid är NU
Det är jag som måste ta det första spadtaget och nästa och nästa. Som måste sätta bollen i rullning och hålla den rullande. Som avgör hur mitt liv ska bli, helt enkelt. Det är dags att bestämma sig för något och det är nu!
Inget, INGET ljus
Vill bara ta alla pengar jag har på kontot och fly iväg någonstans där jag kan känna mig lycklig igen, men inte ens det kan jag göra eftersom att det dumma förnuftet sätter in. FÖRNUFTET! Vem fan gav mig ett sådant? Så jävla onödigt!
Hästarna för mig
Hästarna har i princip alltid funnits i mitt liv, hur mycket jag än försöker tror jag aldrig att jag kommer kunna släppa ridningen. Men när båda de två hästar som verkligen betytt mest för mig är borta ur mitt liv, hur många gånger ska man orka ta farväl?
Och nu är jag åter igen bara den där överflödiga, som inte behövs längre. Inte det att jag inte förstår att det inte finns något annat alternativ, men det är inte till någon större tröst. Jag minns bara hur det var innan Hero kom in i mitt liv och hur deppig jag var på den tiden och jag är så sjukt rädd, att det är så det kommer att bli nu igen.
Alla behöver känna sig omtyckta och behövda, man hittar olika vägar till att uppnå det och för mig har det alltid varit hästarna som fått mig att känna mig så. Det låter säkert fånigt för de som inte själva är hästintresserade, att jag har så starka känslor för ett djur. Men det är inte så jag ser dem, utan som vänner. En mjuk hals att gråta mot, som inte ställer några krav utan bara finns där. Som skänker mig så mycket glädje och trygghet!
Nu då?
Right here right now
Allt jäklas, men jag försöker ändå
Don't you want me
Det är som att någon stulit en del av min identitet, den jag är. Som att den förändring som nu följer, kommer förvandla mig till någon annan. Kul känns det ju inte, men vad ska man göra?
Säg den lycka ...
Att våga älska villkorslöst är ett ständigt risktagande som alltför ofta slutar i tragedi. Men även om allt annat försvinner finns minnena ändå kvar och den kärlek som aldrig sinar. Det är något fint med det trots allt.
Som om det skulle vara någon tröst just nu, med tårar i ögonen. Tids nog, kanske ...
Hero forever and ever
Att ha en framtid i sina händer, så nära sina ögon men ändå så otroligt långt borta. Att veta att det aldrig kan bli så, att ingen vilja och inga önskningar i världen kan ändra på det. Att tvingas skiljas från någon man älskar så obegripligt mycket. Igen.
Show must go on
Jag fattar faktistk inte hur jag orkar göra något över huvud taget efter det deprimerande som hänt mig under den senaste tiden. Lägg på magkramp några gånger om dagen och man kan verkligen undra varför jag inte lägger mig ner och dör. Jag undrar i alla fall det själv! Men faktum är att det går förvånandsvärt bra, ikväll ska jag på bio med mamma och se Så olika och nyss vräkte jag i mig fyra plättar med sirap.
Men visst är det så, att jag inte tjänar något på att sitta inne och gråta hela dagarna. Inte heller mår någon bättre av att jag går runt och har dåligt samvete. Nej, allt det där har jag våndats med tillräckligt, nu är det dags att gå vidare med livet tills nästa smäll kommer! Det är så man får tänka för att inte bara orka sig igenom dagarna utan dessutom göra det med glädje.
Alla har väl sina sätt att förtränga det som är dåligt. Jag skriver mer än vanligt, ser på filmer och lyssnar på musik. Det är vad som funkar för mig. Nej förresten, inte bara funkar, det går rentav riktigt bra!
20.30- 23.00
En vingklippt fågel som inte ens drömde mer
Lämna mig inte.
Vissa saker vill man inte glömma
Trots att jag vet hur ont det gör att se bilder av honom med någon annan, kan jag inte låta bli att då och då gå in på hemsidan och se så han fortfarande har det bra. Fast det river upp gamla sår som jag trodde var läkta efter all tid som gått. Men jag antar, att de kanske aldrig gör det helt.
Äkta kärlek gör så fruktansvärt ont.
Prova på en annan dröm?
Party like a rockstar
Hittade för övrigt några bilder på mig då jag fotade Sports Camp. Engegemanget är det då inget fel på!
Haha.
Studiedrömmar
Mamma är verkligen expert på att göra mig osäker på mina val! Idag berättade jag för henne vad för utbildning jag tänkt söka efter gymnasiet. Ja, det lät ju bra tyckte hon hon, men att det var ju synd på skrivartalangen ... Så väl vet jag väl ju att hon har en bra poäng med det eftersom att jag verkligen brinner för skrivandet. Men, jag vill helt enkelt inte jobba som journalist på någon trist lokaltidning och skriva om huruvida man ska lägga nytt tak på kyrkan eller ej. Tror jag att jag har något annat alternativ inom den branschen? Nej, inte om man bortser från författandet men det är bara att glömma.
Därför ser det alltså ut i nuläget som att jag satsar på att försöka ta mig ner till Småland (mamma höll på att avlida när jag sa det) för att få en utbildning i turism, rekreation och service. Tror jag att jag kommer in? Knappast, men jag tänker i alla fall försöka eftersom att det är en sjukt bred utbildning inom ett annat av mina huvudintressen; resor och upplevelser.
Kommer jag bara in tror jag allt skulle bli helt underbart sen. Faktiskt. Och så småningom går det kanske att kombinera båda mina intresseområden ... Det måste väl för sjutton finnas någon resetidning åtminstone!
