-

Ibland måste jag starkt ifrågasätta min intelligens. Satt idag och såg drömmande på modellerna i Halénskatalogen som blivit fotade på soliga platser i exotiska land då det slog mig att modell, det måste ju vara rena rama drömyrket om man vill resa!

Jag insåg dock ganska fort att jag dels är för kort, dels för tjock. Följdaktligen var nästa klyftiga tanke som slog mig: "Ja men, jag kan ju bli barnmodell! Då behöver jag inte vara så lång!" Men jag förstod ju ganska snabbt det orimliga i att vid en ålder av 18 år modella i barnkläder, suckade uppgivet och tänkte därefter "Åh, jag skulle offra mitt vänstra öga för att få bli modell!"

Ja du Bea, vem ska anställa en enögd modell då har du tänkt?

Nej, nu ska jag sätta mig och sörja det faktum att jag aldrig kommer pryda omslaget till Halénskatalogerna. Kanske finns det något sliskigt jag kan tröstäta också, det enda positiva med att vara en liten tjockis. Jag får äta ... Men äsch, det är väl inte fy skam antar jag.

Behind the camera, where I belong.

Och på tal om det slogs jag just av en annan tanke ... Någon ska ju fota de där Halénsmodellerna också; och den personen får ju också resa utomlands! Dessutom får den personen äta annat än grönsaker och slipper ha ett BMI på 14,5. Ibland överträffar jag ändå mig själv i smart tänkande.

Nu har jag läst ut boken jag köpte tidigare idag, som jag anade tog den slut alldeles för fort! Dryga 360 sidor bara flög iväg, för när jag väl tagit upp boken var den helt omöjlig att lägga ifrån sig. Omkring fyra timmar tog det alltså att läsa ut den ... Det är nästan grymt kort tid för en så bra bok, men livet är hårt.

Men jag kan i alla fall varmt rekommendera boken till andra, Postcard Killers heter den som sagt och är skriven av Liza Marklund och James Patterson. Och tja, med tanke på det; jag hade aldrig förväntat mig att den skulle kunna vara annat än brilliant ♥

Update: Jag insåg just det enda negativa med boken ... Den är för hög för att få plats i bokhyllan bland mina andra favoritböcker! Stor tragedi, nu blev jag ju tvungen att lägga den PÅ alla andra och förstöra ordningen ... Som jag sa i början av detta inlägg, livet ÄR hårt.



Ps: Den blodiga kniven som ligger framför böckerna är fejk, jag lovar!

Bara av en ren slump sprang jag rätt in i denna underbara bok när jag gick in på Coop idag. Det var aldrig någon tvekan; den ska jag ha! I vanliga fall är jag alltid den som tvekar in i det längsta och inte spenderar pengar i onödan, men böcker som denna är verkligen ett klart undantagsfall från mitt köptsopp!

Postcard Killers ... Nu ska jag bara läsa den också, men något säger mig att den kommer ta slut alldeles för fort.

Fotograf: Mamma.

Just ja! I söndags fick jag ju fota innan det var dags att sitta upp på charmtrollet ovan :-D Att fota hästar är ungefär det roligaste som finns, action! Särskilt spännande kan det bli om man får använda en kamera man aldrig använt förut, men det gick ju ganska hyfsat ändå med tanke på det. Och så har ju redigeringen gjort sitt också förstås, ljusade upp bilden lite, stärkte kontrasterna och ökade på skärpan och sen blev allt prima! Det vete tusan vad jag skulle gjort utan Picasa alltså; mörka och oskarpa bilder med halvdassiga färger är bland det värsta jag vet.

Läste just ett blogginlägg som fick mig att känna mig väldigt träffad. Upphör aldrig förvånas över att jag faktiskt inte är så ensam om saker som jag tror!

Inlägget handlade alltså om att man inte ska försöka "leva andras liv" utan gå sin egen väg. Mitt uppe i val av vidarestudier and so on, har jag kommit på mig själv med att se på andra personers liv och tänkt att "tja, tar jag det yrket kanske mitt liv också blir sådär bra!" Men det är ju faktiskt fusk! Man kan ju inte sno någon annans livshistoria, man får gott skriva sin egen som alla andra ;-)

Hur är det man brukar säga ...?

I'm loving it!

Nu ska jag bara finslipa isättningstekniken så det inte ser så fejkat ut, haha. Håret måste ju sitta där det ska för sjutton, och smälta in med ens egna ;-)

Annars kan det ju sluta såhär:



Med en ojämn fejkbränna och en massa vitt kladd runt ögonen. Haha, det är inte värt det ens om man tjänar pengar på det! Öhh, ni kanske undrar varför jag ser ut så på bilderna förresten? Det beror INTE på att jag ska på fest, utan att jag bara var tvungen att testa hur bra jag kunde fixa fjortisbloggarlooken. Bara det rosa läppstiftet som fattas och det blonda håret, men något sådant äger jag "tyvärr" inte. Och så skulle jag ju egentligen dragit in magen i photoshop också, men jag tog det direkt vid fotograferingen istället :-P Men erkänn att Kissie och Dessie och allt vad de nu heter borde känna sig lite hotade? ;-)

Är nyss hemkommen från en körlektion, hade en ny lärare idag och jag är jätteglad ... Hon var så himla snäll och lättsam och körlektionen gick toppen! För första gången efter en körlektion känner jag mig inte som en totalt värdelös förare, tvärtom. Nu börjar det verkligen flyta på i körningen och det enda jag ska tänka på är det här med placering, rätt hastighet och att kolla mer i backspegeln. Men med tanke på alla grejer jag gjorde fel förut så har det verkligen gått framåt och för första gången känner jag det, jag kommer fixa körkortet! :-D

Niemiserierna som är i Norran varje dag är verkligen grymt bra och lärorika. I dagens serie stod det något väldigt tänkvärt; du får inte det du förtjänar, du får det du tar. Och det är ju faktiskt så, man får inget serverat på silverfat här i livet så det är ju vansinne att bara sitta och vänta på att framgångarna ska hagla in över en. Vill man ha något här i livet får man helt enkelt anstränga sig och ta det, helt enkelt.  

Skulle egentligen haft körlektion nu men eftersom att vår bil inte ville starta tar jag mig inte dit och fick ringa och avboka. Det känns väldigt surt kan jag lova, sitter och är riktigt besviken! Men det är ju inte så mycket att göra åt saken och jag får helt enkelt försöka att använda tiden till något annat istället, borde väl öva lite körkortsteori :-) Inga sura miner heller för att jag blev tvungen att kliva upp klockan åtta helt i onödan heller, kommer visserligen vara trött hela dagen men ja ... Mer tid till datorn.

Så måste jag som är otålig av mig få lägga in en diss till alla långa sluttider på Tradera, det är ändå aldrig någon som bjuder förrän typ minuten före auktionen slutar i alla fall. Jag förstår inte vad säljarna tror de vinner på att ha lång sluttid?

Har just upptäckt att man kan buda på saker via internet. Kan jag möjligtvis ha varit sist i världen med att upptäcka det? Skulle då verkligen inte förvåna mig i alla fall, men nu är jag igång och har lagt ett rekordhögt bud på 1 kr! Har inga förhoppningar om att jag ska få saken jag bjudit på för det priset, men man måste ju prova lägga ett bud i alla fall för att se om det fungerar ;-) Men det finns ju lite grejer som jag velat ha under en längre tid nu, så detta kanske är en möjlighet att komma över dem för ett rimligt pris. Får väl se!