Prova på en annan dröm?

Det är inte utan att jag svär en lång rad av ord när jag fått svar från mitt sista hopp om praktikplats, negativt besked. Men då provar jag något helt nytt den här gången då och försöker mig på att få praktikplats inom det yrke som egentligen är min absolut största dröm att få jobba inom. Ett bokförlag här i stan, har ingen aning om hur stort det är men det skadar ju aldrig att fråga. Känner dock att om jag får ett negativt besked från dem kommer det inte bara kännas som ett enormt bakslag, det kommer dessutom börja vara dags att få panik eftersom att praktiken börjar 12 oktober, det är typ ... NU!!!

Asgarvar


Jag dööööör!

Man vet att man är trött när bara åsynen av ordet pälsmuff får en att skratta hysteriskt. Right?


Bli odödlig?

Det vore en klar underdrift att säga att jag är trött nu. Faktum är att jag känner mig som en The Sims gubbe som inte fått mat eller sömn på hela dagen. Ni vet, när de blir så frustrerade att de börjar stampa i golvet och ta sig för huvdet för att till sist somna i badkaret och dö. Så känns det, ungefär. Och allt detta bara för att jag gick och la mig en halvtimme senare än vanligt igår. Livet är för grymt ...

Så ska man samtidigt orka  fundera över huruvida man ska ta vaccinet för svinis eller ej. Egentligen har jag varit emot det här med att vaccinera sig eftersom att jag tycker att allt har blivit så himla uppblåst och helt tappat sina propotioner. Jag menar, särskilt många har ju inte dött av det och det ska väl inte vara värre än en vanlig influensa (som jag aldrig heller haft). Så tycker jag inte det verkar sunt att man ska hålla på och vaccinera sig mot allt bara för att det går- om det inte är livsnödvändigt. Samtidigt vill jag ju inte låta bli att vaccinera mig och på så sätt kanske riskera att smitta någon annan som ligger i risksonen för att dö av viruset. Fast om alla andra vaccinerar sig finns det ju ingen kvar att smitta?

Det är inte ett helt lätt val jag står inför, frestelsen för att bli skyddad mot att åka på en otrevlig influensa är ju för visso stor. Men, vad kommer härnäst? Forskare som kommer fram till att det finns ett vaccin som gör att vi kan leva för evigt? Ska vi ta det också då, bara för att det går? Jag läste en ganska skrämmande bok för ett tag sedan, som handlade om just detta. Först hittade man botemedlet mot cancer, aids osv. och sedan kom man fram till att det gick att ta en medecin som gjorde att man aldrig behövde dö. Resultatet av detta var att ingen fick skaffa några barn eftersom att jorden i så fall skulle bli överbefolkad, och att alla nya som föddes hamnade på en "skola" för oönskade barn där de blev uppfostrade att tjäna de önskade. Riktigt obehagligt tycker jag, men väldigt tänkvärt. Tycker för övrigt alla ska läsa boken, Oönskad av Gemma Malley.

Men nu var det ju svinis jag skulle fundera över. Är väldigt kluven i frågan och har fortfarande inte besämt mig för hur jag ska göra med vaccinationen. Kunde ju i och för sig vara skönt att slippa handspriten ...


Måndagmorgon


Lazy day

Wihoo! Jag har just insett att jag varit väldigt osocial när jag pratat på msn idag men det beror bara på att jag föredrar verkliga livet framför internet som det känns i nuläget. Men har pratat med två riktiga knasbollar som addade mig för några dagar sedan vilket har varit en, hmm ... Intressant upplevelse. Fast nu har jag tröttnat på att ligga i sängen och knappra på mina tangenter vilket tar hårt på kroppen i längden, på alla vis.

Detta har resulterat i två promenader för min del under helgen, känner mig så himla duktig alltså! Ska verkligen börja ta tag med motionen nu, kan ju inte ligga på latsidan om jag ska nå mina små mål. Men det kommer gå bra, det vet jag! :-)

Har inte blivit så mycket uppdatering i bloggen på sistone, men så blir det ... Ha det bra alla!


Party like a rockstar

Igårkväll blev det fest hos Maria som ju fyllt år. Mycket trevligt folk var det där så det blev kul, synd bara att det fick bli så tidig hemgång för min del då de andra skulle ut och jag är för liten, men snart är det min tur också! ;-) Var i alla fall skojigt att det var djurtema på festen, så alla var utklädda till djur. Själv var jag en groda typ, skulle ha varit en flamingo egentligen men det rosa hårsprayet jag köpt var helt bedrövligt och jag såg mer ut som ett monster när det var på plats, så jag var tvungen att tvätta bort allt och ändra allt på en halvtimme. Men det gick ju det också! Har dock inga bilder på det som synd är, men finns säkert någon annan som har så man kan sno :-) Och för allas vetskap drack jag min första cider, en månad före min födelsedag typ. Men ingen "fjortisfylla" för det inte, blev knappast påverkad. Men nu har man i alla fall testat.

Hittade för övrigt några bilder på mig då jag fotade Sports Camp. Engegemanget är det då inget fel på!





Haha.

Just give up?

Har varit riktigt dålig på att blogga på sistone. Kanske beror det på att jag på senare tid funderat så mycket över vem jag egentligen ska vara. Det finns en liten röst inom mig som talar för att jag borde satsa på att bli mer som alla andra, för att få lättare att klara mig bra i livet. Som viskar åt mig att jag borde börja följa med lite i trenderna, inhandla mer svarta, grå och vita kläder på direkten!

Sedan finns den barnsligare delen av mig som blir alldeles till sig varje gång ett rosa plagg dyker upp i affären och som skiter fullständigt i vad andra tycker. Men, hur många sockersöta princessor i rosa ser man ute i arbetslivet? Nej, just det. Speciellt inom det yrke jag vill satsa på, handlar det mycket om att "passa in" och vara som vilken vanlig tjej som helst- fast ännu lite trevligare bara. Så det känns faktiskt inte som att jag har något annat val än ge upp min nuvarande stil och helt enkelt neutralisera mig själv. Det finns för och nackdelar med allt ...

Första steget blir att starta en modeblogg! Skojja :-P


I saw her first!

Satt och tittade igenom lite gamla bilder på datorn. Bland annat hittade jag denna ...



På hon som är med i Idol ju! Tänk alltså, i februari det här året gav hon mig ett set med skruvar på melodifestivalyran och nu sjunger hon i tv rutan. Lite häftigt är det allt :-P

Fullt ös medvetslös!

Mi konstaterade chockat att jag inte bloggat på hela dagen igår och jag insåg att det faktiskt var sant. Men jag gjorde faktiskt mycket annat istället, till exempel;

- Promenerade med mamma
- Läste en engelsk bok
- Surfade på internet
- Msna:ade med folk
- Såg Idol

Så ni förstår ju att jag inte hade någon tid över att blogga :-P

Vilken är din personlighet

Nu ska ni få höra en grej. Jag tror inte längre på personligheter! Jag tror inte att folk nödvändigtvis måste vara på ett visst sätt bara för att det är "sådana de är". Inte heller tror jag att man ska behöva sitta och beundra en människa och tänka, "åh vad jag önskar att jag också var så!". För man kan faktiskt bli så! Det sitter bara i ens egen hjärna, "personligheten" man har finns bara för att man själv anser sig vara på ett visst sätt. Men om man tänker om, bestämmer sig för att vara på ett annat sätt, ja då går det faktiskt det också!

Det vet jag eftersom att jag testade idag. Istället för att vara den tysta tjejen så satsade jag på att öppna munnen dubbelt så mycket som i vanliga fall. Visst, orden är trevande och kommer inte naturligt men det är en början och en vanesak att kunna prata med olika människor. Grejen är i alla fall den att det gäller att bestämma sig för att genomgå en förändring, av en eller annan anledning. Kanske går det inte helt utan vidare, man behöver en anledning till varför som är tillräckligt bra för att man ska anstränga sig. Men har man det, ja då går fan vad som helst!

Studiedrömmar

Mamma är verkligen expert på att göra mig osäker på mina val! Idag berättade jag för henne vad för utbildning jag tänkt söka efter gymnasiet. Ja, det lät ju bra tyckte hon hon, men att det var ju synd på skrivartalangen ... Så väl vet jag väl ju att hon har en bra poäng med det eftersom att jag verkligen brinner för skrivandet. Men, jag vill helt enkelt inte jobba som journalist på någon trist lokaltidning och skriva om huruvida man ska lägga nytt tak på kyrkan eller ej. Tror jag att jag har något annat alternativ inom den branschen? Nej, inte om man bortser från författandet men det är bara att glömma.

Därför ser det alltså ut i nuläget som att jag satsar på att försöka ta mig ner till Småland (mamma höll på att avlida när jag sa det) för att få en utbildning i turism, rekreation och service. Tror jag att jag kommer in? Knappast, men jag tänker i alla fall försöka eftersom att det är en sjukt bred utbildning inom ett annat av mina huvudintressen; resor och upplevelser.

Kommer jag bara in tror jag allt skulle bli helt underbart sen. Faktiskt. Och så småningom går det kanske att kombinera båda mina intresseområden ... Det måste väl för sjutton finnas någon resetidning åtminstone!


Naturliga effekter



Jag skannade, det kan bli rätt häftiga effekter när man gör det! Kolla det rivna papperet och skuggorna, skulle tagit evigheter att få till i photoshop men nu behövde jag bara lägga dit texten :-)

Ja, jag har jättekul.

Det fina med att ha ett mål

Allt känns så himla ljust just nu! Jag vet såklart inte om det håller hela vägen, men jag har i alla fall bestämt mig för vad jag ska satsa på efter gymnasiet och det känns fantastiskt att äntligen ha ett mål i livet. Det ger mig mer motivation till allt, att ta körkortet framför allt, att vara mer positivt inställd till folk och mitt mål har fått mig att inse hur bra det är att ha engelska C i bagaget. Så snart ska jag gå till cyon och se om det finns möjlighet att byta mitt individuella val. Jag säger inte att jag kommer få det enkelt, men nog fasen ska jag kämpa!

Jag dör

Ni er för knepa. Men jag har myket kul endå. Kör hårt nu tokar!

/Doris.


Nu hoppar jag på här va!

Grejen är den att jag väljer bort väldigt många utbildningar för att jag tvivlar på min egen förmåga. För att jag helt enkelt dömer ut mig själv, med motiveringen att "det klarar jag inte" och "det passar inte min personlighet". Men egentligen är det ju bara bullshit! Jag blir precis vad jag väljer att vara om jag bara släpper spärrarna och börjar se möjligheterna istället för hindren. Faktum är att jag verkligen bromsar upp mig själv varje gång jag tänker att jag inte passar för ett visst yrke som jag är intresserad av. Därför har jag nu bestämt mig för att undanröja alla tvivel och helt enkelt se till att bli den supersociala, självsäkra superkvinnan som klarar allt hon tar sig för. Så svårt kan det faktiskt inte vara!

Jag har hittat en utbildning jag är supertänd på att gå, precis lagom lång och verkar oerhört spännande liksom yrket jag vill välja därefter. Nu är tvivlets dagar slut, jag ska klara det och ingen ska få hindra mig genom att säga att det inte är några bra framtidsplaner och att lönen är bla och bla. Nej, nu jäklar har jag väl äntligen bestämt mig?!

Men alltså!

Grubblandet över utbildning efter gymnasiet fortsätter. Jag fick världens snilleblixt ...

Jag kan bli helikopterflygare!


Men ... Har jag 170 000 kr att betala utbildningen med? Klarar jag att leva utan studiestöd?

Svar på båda frågorna: HELL NO!

Finns det ingen annan utbildning jag skulle kunna tänka mig att gå?

Svar: Jo visst. Fullgod syn och minst 23 år. Matematik C, fysik A ...


Detta är riktigt dåligt.


Fick en lite konstig låt på hjärnan ...



Fråga mig för allt i världen inte varför den dök upp i min hjärna helt plötsligt! Jag har ingen aning!

Nice shit



Fatta alltså, att sitta med en drink nu i 40-gradig värme! Keep dreaming.


To see if I can catch a dream

Den största anledningen till att jag aldrig kan bestämma mig för något, är att hur jag känner för saker varierar från dag till dag. Den här morgonen vaknade jag till exempel upp och önskade mig inget hellre än att köpa en svinigt bra systemkamera att fota några extremt snygga bilder med. Igår däremot skulle jag utan att tveka bränt vartenda öre på resor. Och den här obestämsamheten gäller ju även utbildning, yrkesval i framtiden och allt möjligt ... Varierar från dag till dag!

Det vore så mycket lättare om jag bara var en väldigt enkelspårig person utan några drömmar och visioner. Som tänkte "ja, jag ska alltså jobba i en klädaffär resten av livet och festa på helgerna". Men jag fungerar ju inte så, och förresten vore det allt bra tråkigt om jag gjorde det! Nej, drömmar måste man ju ha men det kunde blivit lättare om de inte ändrade sig så ofta! Så jag bara kunde grabba tag i en av dem och köra på det, inte behöva oroa mig för att välja fel. Men nu får det bli så i alla fall, jag fångar en av dagdrömmarna och gör den till min verklighet. Frågan är bara vilken ...

Ska man chansa, ta en till?

Det händer då och då att jag blickar tillbaka på tillfällen då jag tagit ett beslut som kommit att påverka mitt liv på ett eller annat sätt. Det är ganska intressant det där, att fundera över hur det kunde blivit om jag agerat annorlunda i en situation. Jag ångrar mycket, men grejen är den att jag vid närmare eftertanke aldrig ångrar det jag gjorde utan det jag aldrig tog chansen att göra. Alla de gångerna jag inte vågade kasta ut mitt hjärta, då jag tog ett steg tillbaka istället för att våga ta ett fram och alla de tillfällen då jag varit rädd för vad andra skulle tycka. Däremot har det inte en enda gång hänt att jag ångrat något på riktigt, då jag verkligen vågat agera och på så sätt överraskat mig själv positivt.


Kanske borde jag dra lärdom av det till en annan gång, lära mig att våga försöka så att jag slipper ångra de chanser jag inte tog. Det heter ju så fint att den som vågar vinner, och det tror jag stenhårt på. Nu gäller det bara att våga, ta igen allt som aldrig blev något på grund av min feghet och börja leva på riktigt! Nästa gång säger jag JA istället för nej, nästa gång kastar jag mig ut och hoppas att någon står där nera och fångar upp mig. Men även om jag kraschar, är det bättre att ta smällen än att undra. Jag är en starkare människa nu med nya erfarenheter i bagaget, förhoppningsvis tar det mig en bit på vägen.

Livet är nu.


Everything and nothing

Jag hatar att jag alltid blir så sentimental när jag kollar på semesterbilderna!!! Jag hatar att jag alltid ska se tillbaka på tid som varit och sakna den istället för att blicka framåt till det som kommer!!! Jag hatar att jag tycker allt jag inte har är mycket bättre än det jag har!!!

          

Men jag älskar att jag har dem. Minnena, de underbara minnena. Jag skulle inte vilja vara utan dem för allt i världen!

Jag mitt stora ego

Vi fick i uppgift på skolan att fota en personlig grej. Jag fotade ... Mig själv! Och en nyckelring som jag tycker är fin, men det gick ganska fort så jag fick tid över och gick lite avskilt för att egofota. Men såklart kom en klasskompis förbi när jag stod och posade som värst, pinsamt? Haha. 





Då låtsades jag fota min väska istället ...



Klirr i kassan

plusikassan.se

Har suttit halva dagen och sett pengarna trilla in i min "skattkista" på den där sidan. Det bästa är att det dessutom är RIKTIGA pengar som man får genom att besöka hemsidor, registrera sig i medlemsbrev osv. Än så länge har jag fått ihop 47 kr och det ska bli kul att se sen om det verkligen funkar :-) Klicka gärna på bilden ovan om du också vill testa, lite extra klirr i kassan är ju aldrig fel!

Måsten och borden

Jag förstår inte! Orkar inte ta itu med ett jävla dugg längre ... Bara går runt helt håglös och obrydd.

Jag borde:
- Höra om att boka körlektioner (Mejlade och frågade om inloggning till hemsidan så man kan boka)
- Plugga körkortsteori
- Fixa praktikplats
- Jobba med projektarbetet
- Boka PA träff med min handledare (Mejlade och frågade om tid osv.)
- Beställa skolkatalogen
- Skriva på boken
- Städa i garderoben och organisera röran där inne
- Läsa klart boken jag bestämt mig för att läsa
- Duscha ... Nu!

Istället sitter jag bara på facebook och snörvlar av förkylning. Helt slut efter ett ridpass som fullkomligen tog musten ur mig trots att det inte alls var jobbigare en i vanliga fall. Skyller allt på förkylningen ... Det borde man väl få ...?

Åsså sitter jag och drömmer om allt det jag vill ha, som jag skulle köpa om jag vore rik. En ny höstjacka, snygga skor, hårförlängning, lyxig ridutrustning, en häst, trevliga utlandsresor, systemkamera, gymkort, en lägenhet att inreda fritt, en bil (och körkort), en bubbelpool, ett spännande liv ... Och ork, vad fan. Först det.

Dumma photoshop!

Vad kan vara mer irriterande än när man gör exakt som det står i instruktionerna men photoshop ändå inte gör som det ska? Inget?


Jag hatar att välja!

F*ck! Skulle gå in och rösta på nominerade bloggar i olika kategorier i någon slags blogg awards eller vad det heter. Trodde det skulle bli enkelt, tre okända bloggare och så den man visste i förväg att man skulle rösta på ... Men så blev det inte alls, helt plötsligt upptäckte jag att två av mina favoritbloggar var nominerade i samma kategori! Så himla störande ... Men jag ville att alla värda bloggar jag läser skulle få varsin röst så de fick min röst i varsin kategori. Egentligen är den ena bättre ... Men herre gud, båda är SÅ värda att vinna! Måh, fick så grymt dåligt samvete nu för att jag inte röstade på den ABSOLUT bästa i båda kategorierna, men hade ju haft lika dåligt samvete om jag gjort det också. Big problemas ... Ellerhurvarenu?


Det är lätt att bli salig

Idag efter skolan gick jag in till stan, jag skulle ju bara titta ... Jo, tjena mittbena! Det slutade med att jag under de tio minuter jag hann gå där innan mamma ringde och sa att hon kunde komma och hämta mig, hann inhandla en fucking tröja! Fast en väldigt mysig sådan ... Och på rea ... Som jag faktiskt tyckte var väldigt fin också. En vit medium visserligen, vitt känns inte som min färg och egentligen har jag ju small. Men vad fan liksom, petitesser!



När jag kom hem sedan bar det av ut i svampskogen med mamma. Vi hittade supermycket kantareller, så det blir till att äta utav bara den! :-D Fast ärligt talat ... Jag är inte särskilt avundsjuk på mammsen som ska rensa dem imorgon ...


Realisten

Just nu skräms jag av realisten inom mig, som talar om för mig hur det kommer att bli för mig i framtiden. Om jag inte snart bestämmer mig för vad jag ska göra kommer det att sluta med att jag inte gör någonting ... Blir arbetslös och outbildad ... Sitter hemma och skriver på mina worthless books ... Inte har råd med någonting ... Får ett skitdåligt liv ... Dör bitter.

Kul? Nae. Åh herregud, jag måste hoppa på ett tåg och hålla tummarna för att det bär! Jag kan inte stå kvar på perrongen i all evighet och se tågen bara passera förbi, då kommer jag aldrig framåt.

Framtidsval

Framtiden. Fram till för någon timme sedan hade jag nästan lyckats övertyga mig själv om att det skulle vara en bra idé att söka till journalisthögskolan i Kalix när jag gått ut gymnasiet. Fördelarna med att gå där är att farmor och farfar bor i Kalix och att det inte är så långt hem till pappa heller, och så får jag ju skriva. Fast sedan upptäckte jag att man tydligen måste vara 20 år för att söka dit vilket skulle innebära att jag skulle ha ett år jag måste hitta något vettigt att fylla med. Således verkar det som att jag måste hitta något annat, och nu börjar det snart bli kris! Webbdesign tänkte jag, men det närmaste stället att läsa det på verkar vara i Umeå och det är verkligen en stad jag inte känner mig särskilt dragen till ... Studielån är inte heller ett ord jag gillar, faktum är att det ger mig rysningar bara att tänka tanken att göra mig skuldsatt. Men det är ju helt enkelt bara så, att de ordentliga utbildningarna inte finns här i närheten. Jag lär ju bli tvungen att flytta till en stad där jag inte känner en jävel och dra på mig sjukt stora studielån. Tjohej. Varför ska det vara så svårt att hitta något lämpligt?! Suck.

Drömmarna underlättar

Den här natten har jag drömt riktigt konstiga drömmar! Det var något om ett ankrace tror jag, pestsmittade katter och ett foto jag skulle ta men som misslyckades då modellen pratade i ett! Freaky. Men jag vaknade ändå upp med ett litet leende på läpparna eftersom att de innehöll många människor jag saknar. Nuförtiden är det nästan alltid så med mina drömmar att jag återvänder till platser jag längtar tillbaka till och träffar folk jag saknat. Det är faktiskt väldigt fint, speciellt som jag inte kan göra det i verkliga livet precis.

Därför har jag verkligen inget emot att gå och lägga mig på kvällarna, somna och drömma mig bort i hopp om att återse er alla i drömmarnas magiska värld. Och vakna upp, lite lyckligare än dagen innan.

Joakim 14 år

Idag fyller min lilla, lilla lillebror fjortis! Okej, att han i själva verket är längre än mig räknas liksom inte, han är ändå liten fast alla tycker han ser äldre ut än vad han är. Han har fått en mobiltelefon och en kamera, och verkar försöka indikera på att jag borde vara jätteavundsjuk. Men det är jag inte, han önskade sig ju även en dator som han inte fått än i alla fall och själv har jag ju två så jag kan alltid dra till med det för att få honom att tystna ... Mohaha! Nejnej, nu ska vi vara snälla.


Grattisgrattis brorsan, inga skandalvideos vill vi se på youtube nu från din tänkta reallityshow! Lova?


Vaken eller?

Drömde att jag låg vaken hela natten och tittade på en åtta timmar lång Hitta Nemo film. Är det då konstigt att jag inte kände mig ett dugg utvilad när jag vaknade? :-P Nu känns det dock en liten aning bättre efter att jag har gjort mig i ordning och tagit bussen till skolan där jag alltså är nu. Idag blir det klassfoto, annars hade jag nog stannat hemma med min förkylning och trötthet och vilat upp mig. Menmen, jag får härda ut helt enkelt och dessutom ska jag och rida idag också så jag har egentligen inget val. Fast lite tungt känns det ...

Klä dig i en sopsäck istället så jag slipper bli avis va?



Denna tröja hängde i vår tvättstuga då jag gick ner för en stund sedan. Min storlek, min smak ... Bara en liten hake, tröjan är inte min! Blä alltså, det är inget vidare ett tillhöra en familj där folk har äckligt bra klädsmak! Självbehärskningen testas ständigt. Inte sno tröjan, inte sno tröjan, inte sno tröjan ...

Jag blev klar nästan i rättan tid i alla fall!

Sitter och är riktigt härligt blöt efter att ha sprungit omkring i regnet för att få på regntäcken på de stackars pollarna så att de skulle slippa bli blöta ... Tur jag hann rida innan det satte igång i alla fall! Vaknade ju rätt tidigt trots att jag är ledig idag, det var antagligen det som blev min räddning, haha.

Nu ska jag gå och ta en dusch samt byta till rena och torra kläder, och sedan ska jag sätta mig i lugn och ro och försöka skriva på min bok alternativt jobba med projektarbetet. Internetdatorn (den jag skriver på nu) måste jag antagligen stänga av för att kunna fokusera, det går aldrig att koncentrera sig på skrivandet när facebook och bloggen osv. hela tiden lockar och drar.

Menmen, som sagt ...

Några fler drömresemål


Bild från wikipedia


Egypten- Jag hade en dröm om att jag red på en kamel genom öknen. Jag gillade den drömmen vilket nästan räcker som förklaring! Sedan skulle det såklart vara häftigt att se pyramiderna.



Bild från wikipedia


Grekland, Rhodos-
För att var lite realistisk så verkar det faktiskt som att de billigaste resorna går hit. Och förutom det ser det ju ut att vara ett trevligt ställe för sol och bad och så vidare!


Längtan

Ni vet
en sån
vän som
man kan
dela precis
allt med?

En sån
som förstår
en jämt
och som
man kan
säga verkligen
allt till?

Som man
känner sig
helt trygg
med och
som man
kan lägga
upp gulliga
bilder på
facebook av
och skriva
fina kommentarer
till dem?

Och som
man delar
många fina
minnen med
och planerar
sin framtid
tillsammans med?

Just en
sådan vän
skulle jag
jättegärna vilja
känna att
jag har
just nu ...

För det
skulle vara
fint att
få ösa
lite eller
väldigt mycket
kärlek över
någon människa!

Nu tror
jag visserligen
att det
är få
förunnat att
ha det
så fruktansvärt
bra och
att jag
inte hör
till de
lyckliga som
kommer att
uppleva det ...

Men man
kan ju
verkligen alltid ...

ÖNSKA!

Jag och min musiksmak och åsikter

Jag har varit jättedålig på att våga stå för vem jag är, sådant som jag gör och så vidare. I ettan när klasskompisarna undrade vad jag lyssnade för musik, vågade jag till exempel inte säga att i princip allt som fanns i min mp3 då var Nanne Grönvall, för gud så pinsamt att lyssna på henne liksom! Idag vet jag inte vad jag skulle svara om jag fick samma fråga (musiksmaken har breddats en aning), men jag lägger ju i alla fall ut musikklipp i bloggen och har inte längre problem att stå för vad jag lyssnar på. Och egentligen, varför skulle jag? Det är ju självklart att man ska kunna lyssna på precis vilken musik man vill utan att någon ska ha några synpunkter på det! Visst, jag lyssnar på mycket som säkert anses "ocoolt", men i grund och botten handlar ju musiken om att man ska lyssna på det man tycker om! Som typ ...















Även vissa bloggar har jag låtit bli att lägga under min länklista eftersom att jag tyckt det varit jättepinsamt att jag faktiskt tycker att den och den skriver bra och så vidare. Men också det är ju så himla fånigt och dumt! Okej, jag läser en och annan blogg vars innehavare mina kompisar särskilt skulle kalla "helt blåst", men då har jag ju också till skillnad från dem läst bloggen också och inte bara antagit saker. Och självklart har man rätt att läsa vilken blogg man vill, utan att någon ska idiotförklara en för det, så i fortsättningen tänker jag faktiskt sluta upp med att tänka så mycket över vad andra ska tro om en. De får helt enkelt tro vad de vill, själv vet jag ju att jag inte lyssnar på något eller läser något utan att det har en mening ;-)



I'm living in a pink dream



Jag börjar känna mig som en av dessa otaliga bloggare som roar sig med att lägga ut bilder på dagens outfit. Med all rätt misstänker jag, eftersom att jag gjort det två dagar i rad nu. Men det är bara för att jag älskar att fota färgglada saker ... Och idag var jag faktiskt ganska färgglad! En lärare på skolan stoppade mig till och med i korridoren bara för att säga att jag hade fina kläder, haha. De är i varje fall rosa ♥

På tal om rosa, jag undrar just när jag ska få användning av den rosa magdansdräkten jag köpte i Turkiet ... Känns ju trist om den bara ska ligga kvar, inslagen i papper och nedstoppad i en påse. Inslagningen är förresten helt onödig, men det var visst någon som var lite rädd för att bli påtvingad kläderna och tvingas dra ett magdansnummer tror jag ... Så vi bad om att få den inslagen när vi köpte den. Hihi. Men hur som helst, skulle vara kul att gå någon kurs i magdans eller kanske ta en rad egobilder med kläderna på i alla fall. Bara för att liksom. Och för att de är för snygga för att bara ligga och skräpa! :-D


Typ sådär ser de ut, fast mycket snyggare såklart och inte med huvudgrejen så löst knuten att den nästan trillar ner över ögonen :-P Bilden är från jeepsafarin vi var på i Turkiet, då vi stannade och fick testa lite magdans och klä ut oss i skojiga kläder :-)

Men för att sluta att tjata om rosa, efter skolan idag hjälpte jag mamma att dela kantareller som hon plockat, i nästan fyra timmar! Man var tvungen att dela dem för att de skullle torka. Långtradigt var det ju, men det ska bli gott att få avnjuta dem sen såklart.


Muspekare

Har aldrig tänkt på det tidigare, men man kan ju faktiskt använda sig av roliga muspekare till bloggen! Väldigt enkelt är det också, bara att gå in på denna sida och välja sig den muspekaren man vill ha. Sedan kopierar man bara koden till den och klistrar in den på "redigera kodmall" i bloggdesignen, precis under <head>. Klart! Gick på fem sekunder för mig :-)

Sökes: Söta bloggar!

Det blir väldigt mycket tid över till slösurfande när man sitter på skolan. Att sitta och läsa igenom en massa bloggar hos folk jag inte känner, orkar jag inte riktigt men däremot har jag upptäckt tjusningen med att sitta och titta i gulliga, gärna rosa bloggar med bilder på gulliga grejer eller folk som klär sig lite annorlunda, gärna i rosa. Vart hittar man sådana bloggar, tips?

Ps: Jag vill typ designa om min blogg igen. Rosa!

Träning på photoshop


Den skrämmande utvecklingen

När jag satt på bussen i morse pratade de om den tekniska utvecklingen på radion. Det här om att google ska ha någon funktion som gör att man kan ladda ner e-böcker gratis, att man ska läsa från läsplattor osv. Faktum är att det gjorde mig ganska illa till mods. Det skrämmer mig hur fort utvecklingen går framåt, att allting hela tiden ska förändras, förbättras. Jag vill bara sätta ner foten, skrika "Stopp! Nu räcker det!" och bromsa in utvecklingen. Ska vi i framtiden leva i ett helt och hållet digitaliserat samhälle, kanske rentav operera in extra hårddiskar i hjärnan för att rymma mer? Bli helt och hållet beroende av den ... Tekniken? Kul om det blir strömavbrott ... Eller inte så kul kanske eftersom att alla skulle få panik då.

Och det här med att vi ska konsumera så himla mycket, att alltid ha det senaste. I morse pratade mamma om vad min lillebror ska få i födelsedagspresent. Det var tal om en mobil, men då måste han ju ha en med en bra kamera, för hur kul är det att ha en mycket sämre mobil än alla andra? Det gjorde mig nästan arg, det är ju just därför att alla tänker så som det snart ligger högar med gamla mobiler och skrotar på soptipparna. Inte särskilt miljövänligt, och väldigt onödigt när man tänker efter. Måste vi verkligen lägga ut femtusen på att få två megapixel extra, lite bättre ljud eller för att kunna välja olika teman till en pryl som i grund och botten ska fungera att ringa och sms:a med?

Min gamla skruttmobil hänger med mig till den inte orkar längre. Hellre lägger jag då pengarna på en upplevelse som jag kommer att minnas om några år. Mobilerna ... Nej, de kommer jag inte ägna en tanke åt när jag är gammal och blickar tillbaka på mitt liv.

Ego






De som eventuellt stör sig på alla mina egobilder kan få störa sig lite till, jag ääääälskar nämligen att egofota och speciellt bra är det därför att ha en kamera med självutlösare så kan jag hänga i träd och allt möjligt kul samtidigt. Och vricka fötterna av mig, men det är en annan historia ...

Färg!


Måste bara säga att jag verkligen tycker om mina nya tights! De är riktigt ... Färgglada! :-)

Stolt matvrak

300 gram entrecote, två potatisar och kantarellsås ... Gud alltså, kan jag verkligen ha ätit så mycket?! Men enligt husfolket som tillagat maten, skjutit älgen, plockat potatisen och kantarellerna så ska jag ha gjort det. Gott var det i alla fall, även om jag inte kan förstå att jag kan ha ätit så osannolikt mycket! Fast lätt slank det ner och jag hade säkert kunnat fortsätta också eftersom att jag knappt ätit något på hela dagen, ridit och varit och gått i skogen med mamma.

Somliga skulle säkert skämmas om de ätit så mycket, men jag är tvärtom glad och stolt! Brukar aldrig orka äta särskilt mycket trots att jag älskar mat, och att jag nu fick i mig så mycket ser jag bara som ett tecken på att jag faktiskt gjort av med lite energi idag= positivt ;-)

Ja, det är väl bara att konstatera en sak: JAG ÄR ABSOLUT INTE ANOREKTISK.

Dessutom blev jag jättepeppad på att investera i ett gymkort och bygga lite välbehövliga muskler och kondis. Egentligen är just de två faktorerna det enda som i nuläget står ivägen för några av de drömmar jag skjutit ifrån mig med tanken att "nej, det klarar jag inte". Men faktum är att jag skulle klara det om jag gav mig tusan på att klara det. Ja, faktum är att jag klarar precis vad jag vill bara jag ger mig tusan på det! Detsamma gäller förresten alla.

Otacksamhet



Texten är, tja ... Träffande.

I have nothing if i don't have you

Lyckades dra med mamma till stallet idag, så jag fick mig några bilder på när jag körde lite markarbete med min lilla fina älsklingspolle :-D När jag tittade på korten upptäckte jag dock att jag måste öva på fotominen. Istället för att sitta med munnen öppen i en koncentrerad min får jag försöka klistra på ett smile istället eller något. Haha.

Mitt knä värker förresten. Jag red in i ett hinderstöd ...

Viktiga små ord

Varför är det så svårt att ge beröm, säga alla positiva saker man tänker om folk? Säga, eller skriva för den delen. Orden står klara i kommentatorsfältet, "fan alltså, vad bra du är! Du är en av mina absolut största inspirationskällor för du är så himla härlig, gullig och häftig!". Ja, orden står ju där för att sekunden därefter raderas och bytas ut med "åh, vad snygg bloggdesign du har". Skicka.

Att säga något personligt till någon tar emot så himla mycket av någon anledning! Kanske är jag rädd för att det ska låta fånigt eller något, men allvarligt ... Vem skulle inte bli glad över att få sådant beröm? Jag skulle i alla fall bli det, vet jag ju, men ändå känns det så svårt att säga det till såna jag beundrar. Om det varit en kändis hade det varit lättare, då hade det ju varit fullt normalt att tycka så och jag hade varit långt ifrån ensam om det. Men en ... Vanlig människa ... Det går ju fan inte utan att man känner sig fruktansvärt onormal och puckad, eller i alla fall väldigt fjäskig.

Men jag tycker i alla fall så, att du är himla härlig, gullig och häftig!


Bokskrivande

Jag fick ett ryck och började skriva på en ungdomsbok i måndags. Idag skulle jag räkna ut ungefär mycket jag skrivit hittils, och kom fram till att berättelsen bara hittils är ungefär lika lång som en Kittybok jag hittade i bokhyllan! Vad säger det egentligen ... Tog det bara en vecka att författa varje Kittybok eller? Jag som alltid var så imponerad av dem när jag var mindre ...! Eller ... Jag kanske räknade fel någonstans?

Vad vet jag, nu ska jag i alla fall fortsätta skriva. 120 sidor har jag tänkt att det ska bli i slutänden, ungefär. Nu är det 37. A5.


Minnen är allt jag har när allt annat är borta

Det är tur att man har minnen att dra fram de stunder då allt känns lite tungt. Behöver bara tänka på något roligt som någon sagt för att börja le igen. Här kommer ett urval av nyare saker som alltid får mig på bättre humör:

- Why do you hate me! I love you! ... Pappskalle.

- How many people are you on the boat?
- Öhh ... I dont know ...

*Knock knock*
- What happened?!
- The doorthing is gone! I cant come out!

- Dra in magen!
- ... Pff! "Dra in magen"!

- Jaa ... *Ler osäkert*
- (norska) Ha! Nu förstod du inte vad jag sa!
- Nää ...

- RYYYYBAAAAAAK!

- Är det där en man?
- Nä, det var hon norskan som satt mittemot oss för en stund sen.
- Va! Hon den svarthåriga? Men hon är ju blond nu!
- Jag tror det är hon ...
*Hon, kommer och sätter sig och tar av sig peruken*
- Jaha, var det du!
- Trodde du jag var blondin? Sorry ...

- I was a bit down, but when I saw you coming I got happy!
- Awwww!

- Du äter ju inget Bea. Du har ju typ anorexia.
- Va, nej?! DU ÄR ABSOLUT INTE ANOREKTISK!!!
- ???????????????????????????????! Och hur ska jag tolka det?!

- Terve!
- Terve! Mite kolo? Paljo lunta mutta ej taskolampo (mycket snö och ingen ficklampa).
- Ah, we got a finnish menu. I show you.
- But we are from Sweden ...
- What? But why did you say you were from Finland?
- We didn't ...

- I'm looking for something ... pink!
- Ah pink ... I'll show you something.
*Försäljaren går iväg*
- Joakim, varför sa du att du sökte något rosa?
- Betyder inte pink lila?!

- Your dad is going to kill me if you tell him.
- Yeah, probably.
- Oh noo, dont tell him!
- Daaaaaaaaaad!!!

Underbart! Tur det finns så mycket roligt folk i världen! :-D

I dont like it

Några i klassen ska göra en klassbok som projektarbete, så idag blev jag intervjuoffer. Jag gillar inte att bli intervjuad då jag MÅSTE svara på frågorna! Visst, jag har inget emot att skriva och berätta om mig själv i bloggen men då är det ju vissa valda delar och inga speciella frågor jag inte får låta bli att svara på. Så där satt jag alltså på den lilla intervjun och svarade "öhh, vet inte" på frågor jag känner mig själv tillräckligt bra för att mycket väl veta svaret på. För att jag helt enkelt inte vill stå för vilka som till exempel är mina förebilder, just därför att ingen skulle förstå och förklaringen inte ens ryms i boken. Dessutom måste jag verkligen framstå som en väldigt egocentrisk människa eftersom att jag på frågan om vem i klassen jag tror kommer lyckas bäst i framtiden, fick veta att jag ju fick svara mig själv, och gjorde det! Bara för att jag inte vågade peka ut någon särskild av risk att någon skulle tycka jag var knäpp ... Moget Bea. Dessutom angav jag (motvilligt) min bloggadress, så nu kommer hela klassen kunna läsa vad jag skriver. Panik.

Jag hittade en gammal bild ...



Är lite smått sugen på att färga håret lila med rosa slingor, köpa hårförlängning, sätta i gröna linser i ögonen samt måla väggarna i mitt rum limegröna. Vad tycker ni?

Orkarinteorkarinteorkarinte

Det finns några grymt simpla ord som beskriver min situation rätt bra nu:

The botten is nådd.

Det känns som om alla bara motarbetar mig just nu. Och den enda som kan rädda mig, är jag själv. Men jag vet inte hur länge till jag orkar göra det. Just nu känner jag mig obeskrivligt låg, en ny känsla. En jävligt tung känsla. Hoppas att ljuset syns snart, någonstans i tunneln.  

Allt och inget. Endorfintillskott någon, förrådet verkar vara slut?

Glest med inlägg

Igår bloggade jag inte efter skolan, det var nog länge sedan det hände men jag har inte ett dugg dåligt samvete för det, haha. För det första hade jag lite ont i huvudet efter att ha suttit framför datorn hela dagen och för det andra kom jag igång med en ny berättelse som känns super ... Ska banne mig slutföra den också och inte ge mig förrän jag håller ett tryckt exemplar i min hand!

Det var något jättebra jag tänkte blogga om, men jag kommer inte ihåg vad det gör jag inte. Nu ska jag ha webbdesignlektion. Tjarå!

RSS 2.0